Debatt


Mahin Alipour
Fria.Nu

Religiösa skolor ett oförlåtligt brott mot barnen

I ett sekulärt samhälle höjer en neutral utbildning barnens lärdom om vetenskap och livet. Denna undervisning ska gälla alla och vara lika för alla, skriver Mahin Alipour.

Men i verkligheten är det så att kompromissen mellan religion och staten skapar olika skolor, så kallad religiösa skolor, i samhället. Barnen som varken får eller kan välja själva placeras i sådana skolor av familjen. Barnen stämplas efter föräldrarnas religion vare sig dom är muslimer, kristna eller judar. Barnen har ingen aning varför dom blivit stämplade eller när dom har valt religionen.
Religiösa skolor är en brottsplats som strider mot barnens rättigheter. Dessa skolor brukar rapportera bra resultat från verksamheten och försöker visa sig på samma nivå om inte bättre än de kommunala skolorna.
Men faktum är att en religiös skola är annorlunda från andra skolor. De trampar i praktiken ner barnens rättigheter, kvinnornas rättigheter, yttrandefrihets principer och tanken om ett lika värde för alla.
Religiösa skolor ska i grund vara ett centrum som sprider eller försvarar en specifik ideologis normer och principer. Detta är det största syftet - inte barnens framtid. Dessa skolor är skapta för att bygga en mur mellan barnen och nya normer eller en mer framgångsrik livsstil. De är menade till att främst utbilda barnen till troende personer och tvingar barnen att följa de grundläggande värderingarna som tillåts av religionen.
Det gemensamma budskapet i alla religiösa skolor är att pojkar och flickor är olika och en utomstående kraft styr över människans liv. I budskapet framgår det att hårda och barbariska bestraffningar följer om man inte följer de religiösa reglerna. Barnen hjärntvättas från tidigt stadium och måste acceptera den helige bokens regler vid tidig ålder. Dessa skolor är ett centrum för undervisningen av lydande och våld.
Barnen lär sig att vara lydliga och vågar inte säga mot. Det finns alltid en utomstående kraft som kollar och utvärderar människor. Flickor måste acceptera sin heliga nedre position som barn. Våld rekommenderas i fall där principerna inte följs eller i bemötelse av motsägelser.
Förutom vad som nämnts ger skolorna sig själva rätt att förändra och påverka vetenskapliga faktum skrivet i skolböcker för att förlänga religions befinnelse.
I slutet vill jag påpeka ännu en gång att barn inte ska ha någon religion. Därför är dessa skolor ett tydlig och oacceptabel brott mot baren. Detta är oförlåtligt!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Könets apartheid råder i Iran

Apartheidregimen i Sydafrika var känd för sin rasdiskriminering och avskyddes av människor runt hela världen. Vad som utmärker den islamiska republiken i Iran är dess diskriminering av kvinnor och könets apartheid, skriver Mahin Alipour.

Fria.Nu
Debatt
:

Försvara kvinnor och barns rättigheter

Vad kan skapa mer rasism än uttalandena från islamiska organisationer som ju går ut på ett försakande av vissa barns, kvinnors och invandrares möjligheter att få de rättigheter andra i samhället åtnjuter i ett demokratiskt, jämlikt samhälle, skriver Mahin Alipour med flera.

Fria.Nu
Debatt
:

Kvinnors och barns rättigheter är inte relativa

Sverige relativiserar de mänskliga fri- och rättigheterna med hänsyn till nation, kultur och religionstillhörighet. Detta måste upphöra. Våra rättigheter, och våra barns, måste skyddas av den svenska lagstiftningen, skriver Mahin Alipour, som är en av arrangörerna bakom den kvinnopolitiska konferens som årligen hålls till minne av Fadime Sahindal.

Fria.Nu
Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria