- Man kan inte uppfylla sina drömmar som rullstolsburen och man får tänka om - det ger en knäck vad gäller framtidsplaner, säger Kristina Kindberg på Unga Rörelsehindrade i Göteborg.
I nuläget är endast hälften av Göteborgs skolor grundanpassade för funktionshindrade. Inom tre år ska alla publika byggnader i staden vara tillgänglighetsanpassade, det vill säga öppna för alla. Detta enligt en handikapplan för Göteborgs stad som antogs år 2004 och som innebär att stadsmiljön ska rensas på hinder som är lätta att åtgärda.
Lokalförsörjningförvaltningen, LFF, har hand om ett stort antal byggnader i staden, därav cirka 200 skolor, som setts över inför anpassningen. En av dessa skolbyggnader är Stora Samskolans lokaler vid Stampen.
- När det gäller Samskolan kan konstateras att den har många brister från tillgänglighetspunkt, säger Jan Lindqvist som är utredare på LFF. Att byggnaden ser ut som den gör beror på att det är en gammal byggnad som byggdes utan krav på tillgänglighet.

Huvudbyggnaden på Stora Samskolan är en tegelkoloss byggd 1905 med många trappor och ingen hiss.
Skolans biträdande rektor Britta Burge säger att man för tillfället inte har elever som är rullstolsburna, men att man tidigare löst problemet med trapporna och rullstolar genom att lägga om schemat. De berörda elevernas lektioner förlades till en närliggande byggnad som tillhör skolan och som ligger i bottenplan och har en ramp.
Jan Lindqvist säger att LFF besökt skolan och konstaterat att byggnaden med några enkla åtgärder skulle leva upp till tillgänglighetsmålet inför 2010.
- Om större åtgärder skall göras, exempelvis bygga nya hissar och liknade, får det tas upp i förhandlingar mellan hyresgästen och kommunen, säger han.
Lindqvist säger sig inte känna till i detalj vad som står i kontraktet som gäller Stora Samskolan, men nämner att kostnader för större ombyggnader normalt leder till högre hyror.
Alltså kan man på lokalförsörjningen inte direkt förklara varför det finns skolor som ska vara till för alla men som ändå rent fysiskt utestänger elever. Bodil Sandqvist är enhetschef för funktionshinderenheten på SDN Centrum, och hennes åsikt är att det ofta blir en ekonomisk fråga om det handlar om en äldre byggnad.
- Det ska till enskilda fall för att en förändring ska ske, säger hon.
Även på Unga Rörelsehindrade i Göteborg talar man om vikten av att synas för att få till förändringar som kan ge rörelsehindrade en chans att delta i samhället på lika villkor.
Kristina Kindberg förklarar varför det går så trögt att utöka tillgängligheten i Göteborg med att efterfrågan inte finns eller märks. Hon säger att vanans makt är stark.
- Man är van att saker och ting inte är tillgängliga, van vid att saker inte fungerar. Man är mentalt van att stöta på hinder och vågar inte tro att det ska fungera.

På kommunal nivå har man rätt till insyn i friskolorna, men ingen direkt möjlighet att påverka angående tillgänglighetsfrågorna. Tillsynsmyndighet för friskolor som Samskolan är Skolverket.
- Om föräldrar vänder sig till oss rörande en fristående skola och kommunen finner anledning att ifrågasätta att den fristående skolan lever upp till skollagens krav, har kommunen möjlighet att påtala detta för Skolverket, säger Eva Thelin, verksamhetschef för förskola och skola i Göteborg stad centrum.
På Skolverket säger tillsynsansvarige Leif Aljered att det är mest kvaliteten på undervisningen som man tittar på. Man ägnar sig åt att inspektera de elever som faktiskt går på skolan. Han har i sin senaste rapport en anteckning om den dåliga tillgängligheten på Stora Samskolan och att man kommit runt problemet genom omplacering av lektionssalar.

Det är ett faktum att många av Göteborgs skolor inte är tillgängliga för alla och Kristina Kindberg är trött på skolor med många trappor och utan hiss.
- Man ska inte behöva vara beroende av att åka långt eller av speciallösningar. Man vinner mycket socialt på att kunna välja en skola i närheten av där man bor.