Förorten Clichy-sous-Bois blev känd för två år sedan då två ungdomar förolyckades i samband med att de försökte gömma sig för polisen. Sedan länge hade stämningen mellan polisen och de lokala ungdomarna varit mycket spänd, och dödsfallen blev en utlösande faktor för upplopp som kom att sprida sig ett stort antal franska städer.
Sammanlagt sattes nästan 9 000 bilar i brand och dussintals byggnader brändes ner. Närmare 130 poliser och brandmän skadades och runt 2 900 personer greps i samband med upploppen.

Den dåvarande inrikesministern och nuvarande presidenten Nicolas Sarkozy lovade att gå hårt åt upploppsmakarna i landets fattiga förorter. Många förortsbor ställer sig frågan om han nu tänker gå lika hårt fram för att hantera den omfattande arbetslöshet och de fördomar som många menar var de grundläggande orsakerna till upploppen.
Sarkzoys hårda tonläge gentemot kriminaliteten i förorterna, samt vissa uttalanden som varit riktade mot invandrare, har gjort att delar av befolkningen i förorterna är fientligt inställda till honom.
Sarkozy har försökt blidka kritikerna genom att sätta samman en av de mest etniskt blandade regeringar som landet någonsin har haft. Sju av de femton ministrarna är kvinnor och flera har invandrarbakgrund.
Justitieminister Rachida Dati är dotter till nordafrikanska invandrare och växte upp under knappa omständigheter. Fadéla Amara är minister med ansvar för stadspolitik, och även hon har nordafrikanska rötter. Amara är före detta ordförande för den feministiska organisationen Ni Putes Ni Soumises (Varken hora eller underkuvad).
Nu har Amara ansvar för att leda det reformarbete som ska minska arbetslösheten och diskrimineringen av förortsbefolkningen.
Regeringen har meddelat att man tänker organisera fler än 100 allmänna möten i syfte att diskutera problemen i förorterna, och Sarkozy har sagt att han ska lägga fram ett program för att förbättra situationen i städernas fattiga förorter.

Hittills har dock lite skett.
- Problemen är precis desamma, säger Mehdi Bigaderne, språkrör för organisationen Association Collectif Liberté, Egalité, Fraternité, Ensemble, som bildades efter kravallerna 2005.
- Vi ser hur polisen beter sig på samma sätt, och diskrimineringen är densamma. Inget har förändrats. Relationen mellan polisen och befolkningen är forfarande mycket negativ. Och frågorna om arbete, boende och diskriminering är fortfarande lika aktuella.
Efter de stora kravallerna 2005 tycktes det som att den tidigare regeringen under president Jacques Chirac helt glömde bort frågan så fort röken hade lagt sig. Trots att arbetslösheten i vissa förorter är skyhög har få åtgärder satts in.

En studie som genomfördes av sociologen Jean-François Amadieu och företaget Adia för några år sedan visade att jobbansökningar som hade skickats in av personer med traditionella franska namn hade fem gånger så stora möjligheter att leda fram till arbetsintervjuer jämfört med om jobben söktes av personer med arabiskklingande eller afrikanska namn. Detsamma gällde personer som hade hemadresser i mer statusfyllda områden jämfört med ansökningar från människor som bor i förorten.