Efter Fadimes tragiska död år 2002 har hedersrelaterat våld diskuterats på alla nivåer i samhället. I september 2003 bestämde regeringen att satsa 40 miljoner kronor per år till skyddat boende för hedershotade flickor runt om i Sverige.

På det nyöppnade stöd- och rådgivningscentret som drivs av Stockholms stad kan hotade flickor få skyddat boende. Men personalen är kritisk.

- Många flickor börjar snart längta tillbaka till sina familjer och flyttar hem igen. När det inte går bra kommer de tillbaka till oss, säger Sara Blomberg, som arbetar på centret.

En svaghet med dessa skyddade boenden, menar Sara Blomberg, är att flickans familj, syskon och den utvidgade familjen inte får tillräckligt med stöd. I bästa fall får de några samtal med en socialsekreterare som ofta saknar kunskap om andra kulturer.

Riyadh Al Baldawi, överläkare och psykiater på Orienthälsan, håller med om bristerna i bemötandet av hotade flickor.

- Vi kommer aldrig att kunna skydda dessa flickor om vi inte tar itu med dem som bär på attitydproblemet, det vill säga familjen, säger han.

Orienthälsan har arbetat med hedersrelaterat våld sedan 1992. Centret har utvecklat en metod som grundar sig på etablerade terapimetoder, därutöver finns ett inslag av kulturella relationer.

I praktiken innebär det att man identifierar det egentliga problemet och vilka som är inblandade. Man undersöker vilka resurser familjen har att ta itu med problemet. Även familjens socioekonomiska bakgrund i hemlandet och i Sverige, hur föräldrarna själva har blivit uppfostrade och hur de ser på uppfostran i allmänhet utreds. När detta är klart föreslås en behandling.

Om flickan är hotad till livet kan hon kanske bo hos någon släkting eller i vissa fall få skyddat boende. Orienthälsan träffar flickan och föräldrarna minst en gång i veckan under cirka sex månader var för sig eller tillsammans.

Om fler än kärnfamiljen är inblandad i konflikten träffar man också dem.

Flickan får psykologiskt stöd och föräldrarna får hjälp att påverka situationen utan att bryta mot svensk lag, som förbjuder hot och våld.

- Det räcker inte att säga till invandrarföräldrar att man inte får slå sina barn. De måste förstå varför, för att sluta. Man kan säga: om du slår dina barn har du förlorat dina möjligheter att påverka dem. Då kommer ingen myndighet att lyssna på dig, säger Riyadh Al Baldawi.

För ett par år sedan blev Riyadh Al Baldawi ombedd att skriva ett förslag till nationell handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Men därefter hände ingenting. I stället satsade regeringen 120 miljoner kronor för att under tre år bygga upp den svenska modellen med skyddat boende.

- Alla pengar ska inte gå till skyddat boende. De pengar som länsstyrelserna fick kan också gå till kartläggning, utbildning och attitydpåverkande insatser i organisationer, säger departementssekreterare Eva Lotta Johansson.

Orienthälsan hade sökt pengar, tillsammans med Ersta Sköndals högskola, från Länsstyrelsen i Stockholm för ett treårigt projekt.

- Men det blev nej. Jag kan inte förstå varför de inte vågar utvärdera de olika metoderna för att öka kunskapen i ämnet, säger Riyadh Al Baldawi.

- Det var regeringens direktiv att pengarna skulle gå till skyddade boenden. Men nu har vi påpekat att det behövs forskning på området, säger Gunilla Sterner på Länsstyrelsen i Stockholm.