Ulf Hansson anställdes som försäljningschef, och som verkställande direktörens högra hand, vid ett charkföretag i maj 1996. För kammarrätten i Göteborg berättade han att han gjorde allt för att rädda jobben för de 20 anställda på det konkurshotade företaget.
– En duktig säljare får lätt kunder, men om varorna inte levereras i tid försvinner kunderna.
Företaget hade inte råd att anställa fler. Därför arbetade Ulf Hansson även med tillverkning, paketering, expedition och leveranser. Arbetsdagen brukade börja vid 07 och pågå till 19.30 på vardagarna, utan lunchraster. Detsamma gällde på helgerna och någon egentlig semester hade han inte tid att ta ut. Arbetsköparen hade inte beordrat övertiden men protesterade inte heller mot den.
– Situationen på företaget var kaotiskt. En gång saknades det pengar till lönerna och jag fick gå till banken och tigga om ett lån. En annan gång var inte momsen inbetald i tid. Vid båda tillfällena var vd:n i Tailand.

1999 kollapsade Ulf Hansson. Då hade han samlat ihop 3 511 timmar utöver normal arbetstid. Det innebär att han i själva verket hade arbetat nästan fem arbetsår under två år och tio månader. Han sjukskrevs först för arbetsrelaterade stressymptom och senare för utmattningsdepression.
Men när han ville få sin sjukdom klassad som arbetsskada sade först Försäkringskassan och senare länsrätten nej med motivationen att han själv hade tagit på sig för mycket arbete. De ansåg heller inte att stress och hög arbetsbelastning kan leda till en långvarig utmattningsdepression.
"Det har varit fråga om ett litet familjeföretag med få anställda, varför det måste anses naturligt att arbetstagarna arbetat där de behövts", skrev länsrätten i Vänersborg i sin dom.

Men kammarrätten i Göteborg var av en annan åsikt. Den tog hjälp av medicinska experter och menade att en oklar arbetsbeskrivning, med ansvar som inte motsvarade hans befogenheter, kombinerat med konkurshot hade inneburit den stress som tillsammans med extrem arbetsbelastning orsakat utmattningsdepressionen. Enligt domen har han varit utsatt för skadlig inverkan på arbetet.
– Det tog mig åtta år att få rätt, säger Ulf Hansson.
Kammarrätten konstaterar också att man i dag vet för lite om exakt vad som kan orsaka en varaktig utmattningssjukdom. Socialstyrelsen ska sammanställa forskningen inom området och ge rekommendationer om sjukskrivningar. Detta ska vara klart den 20 december.
– Det som läckte ut i medierna tidigare om sjukskrivningar från noll dagar till tre veckor för utbrändhet var bara ett arbetsmaterial, säger Christina Kärvinge, chef för enheten för nationella riktlinjer.
Men hur riktlinjerna kommer att se ut, eller hur diskussionerna går, vill hon inte uttala sig om i dag.
– Jag hoppas att min dom blir prejudicerande. Som det är nu så trampar man på dem som redan ligger, säger Ulf Hansson.

Men på LO och TCO rättsskydd AB, som tagit över Ulf Hanssons fall från fackförbundet Sif, pekar man på flera fall de senaste åren där utbrändhet klassats som arbetsskada.
– Därför skulle det förvåna mig om domen blir prejudicerande. Då krävs det att fallet tas upp i regeringsrätten. Men hur vi än försökt har inget liknande fall fått prövningsrätt där. I dag är det väldigt godtyckliga domar, säger Claes Jansson, förbundsjurist.
År 2002 ändrades Lagen om arbetsskadeförsäkring, Laf. För att få ett symptom klassat som en arbetsskada gällde innan dess beviskriteriet "hög grad av sannolikhet". Detta ändrades till "övervägande skäl", vilket innebar att beviskraven sänktes. Något som gör att regeringsrätten anser att prövningstillstånd inte behöver medges.
– Eftersom LAF ändrades och fick liberalare regler tycker vi inte att det behövs. Vi brukar inte automatiskt ge prövningsrätt för fall när en lag har ändrats, säger Ulla Perttu, jurist på regeringsrätten.

Men fackliga jurister menar att domarna är godtyckliga. Är det inte dags att göra dem mer enhetliga?
– Det skulle krävas ett väldigt speciellt fall, men hur det skulle se ut vill jag inte gå in på.
I dag arbetar Ulf Hansson som skolvärd på en mellanstadieskola. Han lagar frukost, hjälper barnen med läxor, plåstrar om dem och tröstar. Ibland är han vikarie när någon lärare är sjuk. I bråkiga klasser används han som resursperson.
Lönen som till 80 procent finansieras med lönebidrag är mycket lägre än den som försäljningschef. Domen i kammarrätten kommer så småningom att ge honom livränta som ska täcka mellanskillnaden mellan den inkomst han har i dag och den inkomst han skulle ha haft om han inte blivit sjuk.
– Jobbet med barnen fungerar som en terapi. Och i stressade situationer får jag gå jag därifrån. Gör jag inte det, återkommer stressymptomen, säger Ulf Hansson.