Den globala organisationen Transparency international listar Sverige som ett av fyra länder i världen där minst korruption förekommer. Men en ny rapport från Brå, Korruptionens struktur i Sverige, visar att det finns ett stort mörkertal.

– Den här rapporten kan ses som ett första steg att kartlägga den svenska korruptionen, säger Monica Karlsson, utredare.

Brå har granskat 148 anmälda fall av korruption mellan 2003 och 2005. Resultatet visar att 88 procent av de korruptionsmisstänkta är medelålders män. Hälften har en ledande befattning. Resterande 12 procent är kvinnor som oftast jobbar inom vård och omsorg. Av samtliga har 36 procent dömts för förmögenhetsbrott.

– Totalt har bara 18 procent av de 148 fall som Brå har studerat gått till åtal. Det beror bland annat på en otydlig lagstiftning, säger Monica Karlsson.

Rapporten visar att den svenska korruptionen ofta är diskret och därför svår att upptäcka. Det kan handla om gåvor eller belöningar i efterhand, när en affärsuppgörelse är avslutad för att främja framtida affärsrelationer.

Det är också vanligt att välja sina vänners tjänster vid upphandlingar, så kallad vänskapskorruption.

– Det är en stillsam form av korruption som fungerar bra i Sverige och som vi därför måste se upp med, säger Lars Korsell, brottsforskare.

Men de flesta mutbrott som anmäls är när någon mutats för att fatta ett visst beslut. Till exempel när en inköpschef mutas att köpa in varor från ett speciellt företag.

Även systemet att ge anställda bonus har visat sig uppmuntra till mutbrott. Då kan exempelvis en försäljningschef driva igenom en affärsuppgörelse med mutor ur egen ficka, när han räknar med att bonusen blir högre än de mutor han betalar.

Mindre vanliga mutbrott är att någon som lämnar in en bil för besiktning betalar för att få ett besiktningsprotokoll utan anmärkningar. Eller att en krögare mutar livsmedelsinspektörer för att slippa dyrbara investeringar för att restaurangen ska leva upp till kraven i lagstiftningen.

– Det här kallar vi för vardagskorruption, säger Christer van der Kwast, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption.

Andra sorters mutor är allvarligare och svårare att komma åt. Som när storföretag mutar via mellanhänder för att få igenom affärsuppgörelser som ofta handlar om miljardbelopp. Dessa pengar är lätta att trolla bort i bokföringen.

– Det är ett tidskrävande arbete att kunna bevisa ett sådant brott, och vi har alldeles för lite resurser för att utreda sådant i Sverige, säger Christer van der Kwast.

Han berättar att rikspolischefen nu överväger att starta en specialenhet för dessa allvarligare mutbrott och lämna enklare ärenden till den vanliga polisen för utredning.

När storföretag bjuder presumtiva kunder på resor och nöjen, betraktar staten det som mutor. Men företagen anser att det är nödvändigt för att främja kundkontakterna. Och än så länge har inget sådant fall gått till åtal.

– Här finns en gråzon, där vi inte har några prejudicerande domar ännu.