Den 1 juli lade regeringen ner Arbetslivsinstitutet, det nationella forskningsinstitutet och kunskapscentret för arbetslivsfrågor. Nu åläggs dessutom Arbetsmiljöverket ett sparkrav om 157,2 miljoner på tre år, eller motsvarande 28 procent av verkets budget. Regeringen har motiverat detta med att det handlar om att städa upp i den svenska byråkratin.
– Vi tycker att det är beklagligt ur arbetsmiljösynpunkt. Det är fortfarande så att det dör en person i veckan på arbetsplatsen och en person per dag lemlästas, berättar Catarina Edgar, informatör på Arbetsmiljöverket.
Hon säger att det främst är unga, nyanställda män som drabbas av olyckor på arbetsplatsen. De som är ute på sitt första arbete och måna om att göra ett gott jobb.

Arbetsmiljöverket kontrollerar att arbetsköpare lever upp till de krav som finns i arbetsmiljölagen och i verkets egna föreskrifter. Men mindre resurser kommer att leda till färre inspektioner.
– Ännu syns inte neddragningarna i statistiken, det tar nog ett år, säger Börje Bengtsson, statistiker på Arbetsmiljöverket.
På myndigheten tror man att neddragningarna på lång sikt kommer att bli dyrbara för samhället, eftersom arbetsskador och dålig psykisk arbetsmiljö ofta leder till långa sjukskrivningar eller pensioneringar.
– Det här kommer att leda till att arbetsmiljön blir eftersatt på alla plan. Det rimmar illa med att regeringen säger att de ska sänka ohälsotalen. De har inte utrett konsekvenserna av neddragningarna, utan bara tänkt på att sänka skatterna, säger Anders Karlsson (s), riksdagsledamot, styrelsemedlem i Arbetsmiljöverket och tidigare ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Just nu pågår förhandlingar med regeringen om förhöjd anslagskredit, det vill säga att man lånar pengar från framtida anslag, för att täcka kostnaden för verksamheten.
– Men dessa pengar ska ju betalas tillbaka. Det gör att Arbetsmiljöverket kommer att försvagas ytterligare i framtiden, säger Catarina Edgar.
Anna Bergsten, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet, säger att hon inte känner till några diskussioner om att ge Arbetsmiljöverket högre anslag. Hon hävdar att nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och nedskärningarna på Arbetsmiljöverket och andra myndigheter handlar om prioriteringar.
– Vi vill få ut så många som möjligt till arbete för att bryta utanförskapet och vi har lyckats med att 113 000 personer har fått jobb på ett år. För att åstadkomma det har vi varit tvungna att skära ner på byråkratin även på andra statliga verk.

Kan ni garantera att inte fler blir skadade på sina arbetsplatser om tillsynen blir eftersatt?
– Nej, vi kan naturligtvis inte garantera att inte fler blir skadade men vi litar på att Arbetsmiljöverket kommer att bedriva en effektiv och målinriktad tillsynsverksamhet inom ramen för de resurser som tilldelats.

Enligt Anna Bergsten vill regeringen ha en översyn av arbetsmiljöpolitiken. Efter ett seminarium i frågan ska en departementsskrivelse komma före årsskiftet. Men det tar lång tid innan det blir en proposition.
– Jag blir så upprörd när jag hör sådant här. Genom att dra ner på Arbetsmiljöverket skapar man fler utslitna kvinnor och män och riskerar att fler dödas eller blir handikappade för livet, säger Anders Karlsson.