Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har 60 000 kvinnor, eller 1,8 procent av alla kvinnor mellan 16 och 79 år, utsatts för misshandel under det senaste året. I 70 procent av fallen var förövaren någon närstående person. Nu vill regeringen ta ett helhetsgrepp på problemet med mäns våld mot kvinnor genom en handlingsplan.
– Vi försöker åtgärda de mest akuta problemen för att motverka våld mot kvinnor, säger Karin Karlsbro, politiskt sakkunnig på integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Handlingsplanen ska även omfatta hbt-personer samt hedershotade, funktionshindrade, missbrukande och äldre kvinnor. 800 miljoner kronor ska under mandatperioden satsas på 56 åtgärder.
– Det finns mycket arbete som pågår som inte är inräknat. Till exempel arbetar polisen intensivt redan nu med våld i nära relationer, säger Karin Karlsbro.

De som utsätts för våld ska få rätt till skydd och stöd av god kvalitet, oavsett vilken myndighet eller organisation de vänder sig till. Socialstyrelsen ska ta fram metoder för att våldsutsatta kvinnor ska bedömas och få den hjälp de behöver, oavsett var i landet de bor. De ska sprida information om ny kunskap till socialtjänstens personal. De ska också sammanställa riskbedömningar om våld vid utredningar om vårdnad, boende och umgänge.
Nationellt kunskapscentrum i Uppsala ska utarbeta ett program om hur hälso- och sjukvården ska ta hand om offer för sexualbrott. Bland annat ska man ta fram nationella rutiner för hur provtagningar ska genomföras för att bevismaterial ska bli så fullständigt som möjligt. Centrumet ska genom forskning öka kunskaperna om våld i samkönade relationer och vidareutveckla metoder för att kunna upptäcka våld i en relation. En annan uppgift är att sprida kunskap om hedersvåldsproblematiken.

Kommunerna ska få mer pengar för att arbeta med kvinnofridsfrågor. Mer pengar ska också satsas på att utveckla de behandlingsmetoder som redan finns för män med våldsamma beteenden. Regeringen vill också satsa på forskning om varför vissa män slår. De män som döms till fängelsestraff ska erbjudas behandling för sina relationsproblem.
Inom varje polismyndighet ska det finnas kvalificerade personer som kan utreda mäns våld mot kvinnor. Och polisen ska bli bättre på att upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. Generellt ska polisen utbildas för att kunna arbeta utifrån ett brottsofferperspektiv.
Förundersökningarna ska inte dra ut på tiden och adressuppgifter ska kunna hemlighållas i en rättsprocess. Man vill också se över reglerna för besöksförbud och föreslå en straffskärpning mot "stalking", det vill säga upprepade trakasserier.
Åklagarmyndigheten ska ansvara för att åklagarna blir bättre på att bemöta brottsoffer, särskilt kvinnor som utsatts för sexualbrott. Samma krav ställs på domstolarna.
Under 2008 ska sexualbrottslagstiftningen utvärderas, och särskilt fokus ska riktas på frågan om ett samtyckeskrav kan inkluderas i lagen.
Hbt-personer som utsätts för våld av sin partner är en grupp som sällan polisanmäler brott på grund av negativa erfarenheter från möten med myndigheter. Hbt-kunskapen ska därför öka och spridas inom myndigheter. Kvinnojourer och brottsofferjourer ska få mer resurser för att utveckla sina verksamheter och er- bjuda kvinnor och hbt-personer stöd.
För att komma till rätta med hedersproblematiken föreslås en rad åtgärder i handlingsplanen. Förutom ökat stöd till skyddat boende och tjejjourer, ska en översyn göras för att se om gällande lagstiftning erbjuder ett tillräckligt skydd mot tvångsäktenskap. Man föreslår också att preskriptionstiden på 10 år för könsstympning förlängs så att den börjar gälla först när flickan är 18 år.
– Nu kan det vara så att brottet är preskriberat när flickan är 11 år, säger Karin Karlsbro.
I handlingsplanen nämns bara skolan ifråga om utbildning av skolpersonal i hedersrelaterade frågor. Det har kritiserats av RFSU.
– Skolan har en central roll och når alla. Där kan man tidigt diskutera hbt- och genusfrågor i sex- och samlevnadsundervisningen. Därför är det synd att skolans roll inte poängteras i handlingsplanen, säger Hans Olsson som jobbar med skolfrågor på förbundet.

Den parlamentariska oppositionen har gett handlingsplanen ett svalt mottagande och pekar på att den innehåller få nya konkreta åtgärder. Miljöpartiets talesperson i jämställdhetsfrågor, Esabelle Reshdouni, går längre och kallar den en "back-lash".
– Ingenstans står det beskrivet att mäns våld mot kvinnor har strukturella orsaker. Istället görs det till ett individuellt problem. Vi måste ställa oss frågan om varför det är män som slår och våldtar kvinnor och inte tvärtom.
– Den här handlingsplanen handlar om att kvinnor som utsätts för våld ska få ett professionellt bemötande och den hjälp de behöver, så att de kan leva ett liv i frihet. Ibland handlar det om liv eller död. Att Esabelle Reshdouni tycker att det är en backlash kan jag inte förstå, säger Karin Karlsbro.

[email protected]