Kritiserade Dublinförordningen kvar i väntan på ett nytt asylsystem
Dublinförordningen har under de drygt tio år den varit i kraft kritiserats hårt. Om ensamkommande barn har sökt asyl i något annat EU-land innan de kommit till Sverige tillämpas förordningen även på dem, men regeringen har inga planer på att mjuka upp reglerna.
Enligt Dublinförordningen ska den som flytt från förföljelse söka asyl i det första EU-land han eller hon kommer till. Konventionen undertecknades 1990 och trädde i kraft 1997, trots att EU inte har en gemensam asylpolitik. Inte förrän 2010 ska alla asylsökande i Europa behandlas enligt samma måttstock.
– Problemet med Dublinförordningen är att flyktingmottagandet ser så olika ut i olika länder, säger Madelaine Seidlitz på Amnesty, som tidigare även jobbat med ensamkommande flyktingbarn och som bekräftar den dystra bild som socialarbetarna i Malmö ger.
Att barn i vissa andra EU-länder inte får sina asylansökningar prövade på samma sätt som i Sverige bekräftar också Lars Olsson, jurist på Rädda Barnen.
– Det är snarare en förhoppning från svensk sida.
Anita Dorazio har i 20 års tid arbetat med flyktingar genom bland annat Flykting- och asylkommittéernas riksråd, Farr. Även hon menar att Dublinförordningen får konsekvenser för ensamkommande flyktingbarn.
– Många barn får inte någon ordentlig utredning i andra EU-länder. Till sådana länder bör de inte skickas tillbaka, säger Anita Dorazio.
– Asylsökning i vissa länder, till exempel i Italien och Grekland, betyder bara att man lämnar fingeravtryck.
Andreas Ollinen, politiskt sakkunnig på justitiedepartementet, hänvisar till det pågående arbete som senast 2010 ska resultera i en gemensam asylpolitik för EU.
Han berättar att den skrivelse som socialarbetare i Malmö har skickat in kommer att besvaras, men öppnar inte för några förändringar av dagens praxis.
Finns det några planer på att undanta barnen från Dublinförordningen?
"Dublinförordningen tillämpas inte på ensamkommande barn annat än om barnet har sökt asyl i en annan medlemsstat tidigare", skriver Andreas Ollinen till Fria Tidningar.
Finns det några planer på att använda suveränitetsklausulen?
"Sverige tillämpar suveränitetsklausulen. Bland annat i fall där det är bristande bevisning, och av humanitära skäl."
Enligt asylrättsengagerade som Fria Tidningar talat med sker dock detta i försvinnande få fall. Anita Dorazio har inte hört talas om något, socialarbetaren Baharan Kazemi om två.
Finns det några planer på att ge direktiv till Migrationsverket att försäkra sig om att barnen som skickas tillbaka till ett annat land i Europa slipper bo på gatan eller bli inlåsta i förvar?
"Dublinsystemet bygger på principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och att alla är rättsstater med gemensamma miniminivåer vad gäller t ex mottagandevillkor. Samtidigt har vi en individuell prövning av alla ärenden. Det förekommer att Migrationsverket inte fullföljer en begäran om att Dublinreglerna skall tillämpas om det visar sig att till exempel vissa sökande inte skulle få sin asylansökan öppnad igen i första asyllandet."
