Två kvinnor besökte den kommunala simhallen Fyrishov i Uppsala i september. Där badade de endast iförda badshorts. Syftet var dels att undersöka gränserna för samhällets särbehandling av kvinnor och män, dels att ifrågasätta den sexualisering av kvinnokroppen som de menar kringskär kvinnors rätt till handlingsfrihet.
– Vi badade i 15 minuter utan att någon badgäst reagerade, säger Ragnhild Karlsson, en av de två kvinnorna.
När de sedan bytte bassäng blev de invisslade av en badvakt som gav dem ett ultimatum: ta på en överdel eller lämna badhuset.
– Vi valde att lämna simhallen och göra en anmälan till Jämo. Det finns ingen anledning att bada med en överdel, det här är ett solklart fall av diskriminering.

Fria Tidningar har inte lyckats nå någon på Fyrishov som vill uttala sig. I ett pressmeddelande står det angående klädsel, att alla besökare "oavsett ålder, religion och/eller etnicitet" ska känna sig välkomna och trivas. Reglerna är därför att alla som besöker badet ska vara badklädda. För kvinnor innebär det en hel baddräkt alternativ tvådelat. För herrar gäller badbyxa.
"Motsvarande praxis råder inom denna bransch och vilar på gängse seder och bruk samt säkerhets- och hygienaspekter", står det vidare.

Ragnhild Karlsson påpekar att Fyrishov har möjlighet att låta alla skyla sina överkroppar.
– Om man skulle tvinga killar att inte ha bar överkropp på ett bad skulle det väl betyda en för stor uppoffring för dem, men tjejer kan man tvinga. Det här är könsdiskriminering.
I Stockholms kommun finns 14 kommunala badanläggningar och de har samma praxis som Fyrishov. På inomhusbaden ska kvinnor ha badkläder som täcker brösten. På utomhusbaden är det fritt fram att sola toppless.
– Våra direktiv går ut på att nå så många som möjligt, och att få så många som möjligt att trivas. Det är inte vårt arbete att driva samhällsutvecklingen framåt, säger Marina Högland på Stockholms idrottsförvaltning.

Jämo är den myndighet som kan gå i bräschen för en samhällsförändring i frågan. Där anser man att kvinnorna har gjort rätt som anmält badet, för att ställa frågan på sin spets.
– För att minska sexualiseringen av kvinnokroppen bör det komma direktiv ovanifrån, i form av en lag. Det är viktigt när man ska bryta en norm som de flesta i samhället upprätthåller. Och vi kan hjälpa till med skapa opinion, säger Luca Nesi, juridisk chef på Jämo.
Men Jämo har valt att inte driva kvinnornas anmälan i domstol. Det beror på att i Lagen om förbud mot diskriminering finns ett undantag för varor och tjänster enligt vilket särbehandling får förekomma om det finns ett berättigat syfte. På så sätt är det till exempel tillåtet att driva ett gym för enbart tjejer.
– Vi skulle inte ha en chans att vinna rättegången om topless på badhus, inte i ett enskilt fall, säger Luca Nesi.

Johanna Sjons, genushandledare och samhällsvetare i Göteborg, menar att det är bra att frågan om den sexualiserade kvinnokroppen belyses genom ett konkret fall som engagerar många. Att begränsa kvinnors handlingsutrymme är problematiskt för kvinnor och för jämställdheten, säger hon.
Begränsningen handlar om makt. När kvinnor inte har samma möjligheter som män, har de heller inte samma makt.
– Aktionen är lysande. Och Jämo måste haka på debatten, och verka för att förändra samhällsnormer såsom synen på kvinnokroppen.