47 procent av landets kommuner saknar helt information på sina webbplatser om vart våldsutsatta kvinnor kan vända sig för att få hjälp. Samtidigt säger fyra av tio personer att de känner minst en kvinna som utsatts för våld i en nära relation.
Det visar två undersökningar som gjorts på uppdrag av den nystartade Kvinnofridslinjen, dit kvinnor som utsatts för våld kan ringa dygnet runt för att få tips om vad just deras kommun kan erbjuda för skydd och stöd.
I den ena undersökningen kontrollerades vad man fick upp för resultat på skärmen när man sökte på "våld", "misshandel", "kvinnofrid" och "kvinnojour" på kommunernas hemsidor. Kommunerna fick betyg mellan 0 och 5. För att få betyget 5 krävdes att:
Information ska komma upp på något av sökorden. Den ska ha en egen sida eller huvudrubrik.
Den ska också finnas bland de fem översta i träfflistan.
Informationen ska också ha stödjande eller informerande text i minst två meningar.
Minst ett telefonnummer ska anges och minst en länk ska finnas till en annan aktör eller annan fördjupande information.

Men medelbetyget stannade på 2,1 för landets samtliga kommuner. Gotland var den enda kommun som fick betyget 0. 67 kommuner fick det högsta betyget.
– Många kommuner erbjuder bra hjälp till kvinnor som utsätts för våld, men är ändå dåliga på att informera om det, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef på Kvinnolinjen.
Ett exempel var Tierps kommun, som hade väl utvecklat stöd för våldsutsatta kvinnor men som inte lagt upp information om det på webben.
– För dem fungerade undersökningen som en väckarklocka. De hade glömt det viktigaste, att informera kvinnorna om möjligheterna till hjälp.
Den andra undersökningen byggde på telefonintervjuer med 1 036 personer. Svaren visade att 37 procent känner minst en kvinna som utsatts för våld i en nära relation och 22 procent känner en kvinna som har blivit tvingad till sex. 20 procent av dem som svarade visste inte vart kvinnor som blivit slagna kan vända sig.
– På så sätt riskerar många kvinnor att bli utan hjälp om inte varje kommun tar sitt ansvar. Vår erfarenhet visar att de flesta söker information på webben, säger Åsa Witkowski.

Enligt socialtjänstlagen, som skärptes den 1 juli, har kommunerna ett särskilt ansvar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Nu handlar det enligt regeringen om att se till att lagen efterlevs, och att informationen når ut.
– Kommunerna ska redovisa vad de gjort för att leva upp till lagen. Information på webben ingår i det arbetet, säger Malin Engstedt, pressansvarig på integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Vad kommunerna har gjort ska kontrolleras av länsstyrelserna. Resultaten ska redovisas till Socialstyrelsen, senast i december 2009.
Redan nu pågår ett arbete inom myndigheten med att klarlägga lagen för kommunerna. Man ska också ta fram bedömningskriterier till länsstyrelserna.
– Själv är jag inte förvånad över undersökningarna. Jag har själv testat vilken information kommunerna ger till våldsutsatta kvinnor, och mycket av det som finns är obegripligt, säger Annika Eriksson, ledare för olika projekt som handlar om våld mot kvinnor på Socialstyrelsen.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har till uppgift att uppmärksamma nationella direktiv och ge sina medlemmar stöd och råd om hur de ska uppfyllas.
– Undersökningens resultat är viktigt och vi vill gärna se att alla kommuner har lättåtkomlig information på sina webbplatser så att våldsutsatta kvinnor vet var de ska vända sig. Vi kan visa goda exempel och sprida information om undersökningen, säger Jenny Norén, handläggare i kvinnofridsfrågor.