Det finns ett flertal brister i regeringens finanspolitik, enligt en granskning gjord av Riksrevisionen. Myndigheten slår fast att regeringens redovisning av effekter på statsbudgeten till följd av reformer och besparingar är otydlig och ofullständig.
Av Riksrevisionens granskning framgår att regeringen tillämpar olika beräknings- och redovisningsprinciper för olika områden, vilket gör det svårare att bedöma effekterna på de budgetpolitiska målen.
Bland annat är det svårt att se vad som bedöms vara effekter av den förda politiken och vad som antas bero på omvärldsförändringar. Flera av regeringens åtgärder syftar dessutom till att genom ekonomiska incitament påverka beteenden hos individer och företag. Riksrevisionen höjer ett varningens finger för att de ekonomiska konsekvenserna av dessa åtgärder bör beräknas med försiktighet.

Katarina Stenmark, projektledare för granskningsrapporten, säger att det handlar om att det kan vara svårt att utvärdera och följa upp politiken när redovisningen är otydlig.
– Det är ett ganska omfattande dokument, som kan vara svårt att hänga med i. Vi menar inte att regeringens redovisning är fel, men det kan vara svårt att diskutera budgeteffekten när redovisningen är otydlig, säger hon.
Samma sak har riksdagens finansutskott konstaterat. I ett betänkande påpekar utskottet att "beskrivningen i propositionen av regeringens olika åtgärder är mycket komplex. Förutom de olika måtten på förändringarna förekommer också olika jämförelsegrunder och olika skärningar av förslagen."
Och vidare: "Utskottet har stor förståelse för att materialet i sig är komplext och kan behövas beskrivas på flera sätt för att ge en fullständig bild. Inte desto mindre är det ur riksdagens perspektiv ett rimligt krav att någorlunda enkelt kunna utläsa de statsfinansiella konsekvenserna av att till exempel avvisa ett regeringsförslag."
En otydlig och ofullständig redovisning kan få konsekvenser för riksdagens arbete, enligt Katarina Stenmark.
– Det kan innebära att riksdagen får ett sämre beslutsunderlag än om redovisningen varit enhetlig, säger hon.

Årets budgetproposition omfattar 12 volymer med sammanlagt över 2 000 sidor i A4-format. Det är alltså ett genomgripande och svårfattligt underlag som riksdagen har att ta ställning till. Något som i slutändan, enligt Riksrevisionen, riskerar att få konsekvenser för medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av de folkvalda.
På finansdepartementet välkomnar man kritiken.
– Vi välkomnar all granskning när det gäller arbetet att utveckla och förbättra beräknings- och redovisningsmetoder, säger Linus Adolphson, politisk sakkunnig.
Däremot försvarar man uträkningarna i budgetpropositionen.
– Det finns viss osäkerhet med dynamiska räknemetoder även om metoderna ständigt utvecklas och förbättras. På finansdepartementet håller vi oss ständigt uppdaterade med den senaste forskningen. Av försiktighetsskäl räknar vi dock försiktigt och lägger oss i de lägre intervallerna vad gäller de förändringar som åtgärderna förväntas leda till.