Inte mer rörelse trots ökat motionerande?
Allt fler människor motionerar. Antalet svenskar som tränar mer än två gånger i veckan har ökat med 700 000 på åtta år. Men att fler motionerar behöver inte betyda att den fysiska aktiviteten totalt sett har ökat, menar Ola Stadler på Riksidrottsförbundet.
HÄLSA Riksidrottsförbundet, RF, gör tillsammans med Statistiska centralbyrån årliga undersökningar om svenska folkets tävlings- och motionsvanor. Den senaste undersökningen, som publicerades i början av december, visar att befolkningen motionerar mer än för ett decennium sedan. Bland annat har antalet personer som motionerar mer än två gånger i veckan ökat från 2,6 miljoner år 1998 till 3,3 miljoner 2006. Dessutom har antalet personer som aldrig motionerar minskat från 900 000 till 700 000.
Ola Stadler tror att det är ökat fokus på samband mellan träning och hälsa som ligger bakom ökningen:
- Det är program på teve och bilagor i tidningarna. Kunskapen om kopplingen mellan motion och hälsa är bättre i dag.
Att insikter om vikten att motionera kan spela stor roll indikeras också av att högutbildade personer tränar mer än vuxna som bara har grundskoleutbildning.
Kvinnor motionerar generellt mer än män (se faktaruta) och allra mest motionerar högutbildade kvinnor i storstäder. De som motionerar minst är män med låg utbildning och låga inkomster.
Sannolikt är det mer utbildningsnivån än inkomsterna som ligger bakom skillnaderna:
- Att ta en promenad eller att springa kostar inget. Det är mer en kunskapsfråga än en kostnadsfråga, tror Ola Stadler.
Att människor utövar mer motion än tidigare behöver dock inte betyda att de totalt sett är mer fysiskt aktiva. För samtidigt som fler har börjat motionera har fler fått stillasittande jobb.
- Om man skulle sätta en stegräknare på varje person är det inte säkert att man skulle kunna se någon förändring, kanske skulle det istället visa en minskning, säger Ola Stadler.
En faktor som också lär ha minskat vardags- och nyttomotionen är bilismens utveckling. 1998 fanns det i Sverige 3,8 miljoner bilar i trafik, vilket innebar 428 bilar per 1 000 invånare. År 2006 hade bilparkens storlek ökat till 4,2 miljoner fordon vilket motsvarar 461 bilar per 1 000 invånare. En tidigare undersökning har visat att kollektivtrafikresenärer har bättre hälsa än bilburna.
Men trots bilismens utveckling är det fortfarande många som promenerar - åtminstone ibland. Den överlägset vanligaste motionsaktiviteten i landet är nämligen promenader. Lite mer än hälften av undersökningsdeltagarna svarade att de promenerar minst en gång i månaden. Det är främst kvinnor som ägnar sig åt promenader.
Efter promenader är gympa, joggning och styrketräning de vanligaste träningsformerna. Styrketräning är den aktivitet som ökat mest från 1998 till 2006 - från 766 100 utövare till 1 242 300 stycken.
- Bilden av en styrketräningslokal har förändrats. Tidigare kunde man associera den till bodybuilding, nu ser många människor styrketräning som en bas för all träning. Många tränar också för att stärka rygg-
muskulaturen. Det är inte bara uppumpade 20-åringar som tränar utan människor i alla åldrar och med alla utseenden, säger Ola Stadler.
Andel motionsutövare
Motionerar minst 3 ggr/vecka: Män: 41 procent. Kvinnor: 50 procent.
Motionerar 1-2 ggr/vecka: Män: 30 procent. Kvinnor: 30 procent.
Motionerar mindre än 1 ggr/vecka: Män: 30 procent. Kvinnor: 20 procent.