Brottsofferjourerna gör kommunens arbete - gratis
Brottsofferjouren hjälper tusentals göteborgare varje år som varit utsatta för brott. Allt arbete sker ideellt. Den är ett nödvändigt komplement till kommunens brottsofferstöd, som på många punkter brister.
Ett brottsoffer ska vara kvinna, barn, eller ungdom under 23 år, för att man ska få brottsofferstöd av kommunen. Dessutom ska det vara ett våldsbrott personen råkat ut för. Vuxna män står helt utanför hjälpprogrammen inom Göteborgs kommun, med undantag för om de varit utsatta för vissa brott inom familjen. Stöd för anhöriga till brottsoffer finns bara när det handlar om ungdomar.
Lagen kräver att kommunerna ser till att både brottsoffer och deras anhöriga får tillräckligt med hjälp och stöd.
- Brottsoffer är en utsatt grupp i samhället. Alla brottsoffer har samma grundläggande behov av upprättelse och stöd, oavsett vem man är eller vad man råkat ut för, säger Ninna Mörner, informationsansvarig på brottsofferjourernas riksförbund.
Varje år hjälper brottsofferjourerna i Sverige omkring 40 000 människor som blivit utsatta för olika brott. De ger även stöd till brottsoffrens anhöriga och vittnen. Åldersgrupp, kön, eller vilken typ av brott personen blivit utsatt för spelar ingen roll.
Brottsofferjouren i Göteborg hade kontakt med omkring 3ı000 personer förra året. Anne Holmdahl är chef för brottsofferjouren i Göteborg, och hon tror att behovet av hjälp till brottsoffer är mycket större än så.
- Det finns garanterat väldigt många fler som skulle behöva vårt stöd. Men det är en fråga om att nå ut till alla, säger hon.
Även om Anne Holmdahl skulle vilja att fler kände till brottsofferjouren, finns enligt henne en balansgång mellan att hjälpa så många som möjligt och att inte räcka till.
- Om vi blir för kända skulle vi kanske inte kunna hjälpa alla.
Hur många de kan hjälpa handlar om resurser, menar hon.
Brottsofferjourerna finansieras till viss del av bidrag från brottsofferfonden. Men till största delen finansieras de av bidrag från kommunerna. Anne Holmdahl är nöjd med bidraget från Göteborgs kommun. 2007 fick brottsofferjouren fyra kronor per kommuninvånare, vilket är bättre än vad många andra kommuner bidrar med.
Men brottsofferjouren utförde 3ı500 timmars ideellt arbete, till ett värde av hundratusentals kronor utöver vad man fick i bidrag.
Är det inte kommunens uppgift att utföra det arbete som brottsofferjouren utför ideellt?
- Bra fråga. Vi på kommunen är medvetna om vårt ansvar, men det finns ett antal steg ta, säger Jan Svensson som arbetar med brottsofferfrågor på stadskansliet som menar att kommunen skulle kunna göra mer för brottsoffren.
- Brottsofferjouren riskerar att vara för ensam i arbetet med brottsoffer nu, säger han.
Och kanske har kommunen till sist fått upp ögonen för brottsoffren. Kommunstyrelsen har satt igång en utredning som både ska inventera och utvärdera brottsofferstödet i Göteborg. Syftet med utredningar är att stödet för brottsoffer ska bli mer likriktat i alla stadsdelar, men även att förändra synen på brottsoffer.
Enligt Jan Svensson beskriver lagen kvinnor och barn som 'ideala brottsoffer', och han frågar sig var männen finns, om de underförstått är gärningsmän. När brottsoffer och gärningsman är samma person, blir bilden av ett brottsoffer ännu mer komplicerad.
Vilka resultat utredningen än får är Jan Svensson övertygad om att brottsofferjourens ideella insatser kommer att vara nödvändiga i fortsättningen också.
- Det finns ingen anledning att tro att brottsofferjouren inte skulle behövas i framtiden, säger han.
