Vi tycker att det är dåligt med klimatförändringen eller koldioxidutsläpp, vilket innebär ett starkt moment av värderingar som vi inte pratar mycket om, utan vi verkar ta det som en självklarhet, säger hon.
Petra Andersson disputerade 2007 med en avhandling som kretsar kring människans miljötänkande. Utifrån huvudfrågeställningen 'vad är naturen och varför bör den bevaras?' har hon analyserat en amerikansk miljödebatt som på många sätt går att jämföra med den svenska.
I debatten har hon hittat två åsikter som hon tycker är väldigt intressanta, nämligen att ingen riktigt kan definiera ordet natur, och att naturen tillskrivs ett högt värde genom att bara vara.
- Ingen verkar kunna förklara varför naturen har ett visst värde mer än genom att säga att den är naturlig. Men det finns mycket som än naturligt som vi inte sätter något värde på.
Hon tar som exempel hiv-virus och malaria.
- Det kan man anta är högst naturligt, men de flesta skulle nog vara glada om det försvann, alltså verkar det inte vara naturligheten i sig som är av värde.
Petra Andersson anser utifrån sin forskning att de olika åsikterna grundar sig i olika värderingar, någonting som hon tror att de flesta är omedvetna om. Hon menar att man tar många av sina gröna åsikter som en självklarhet utan att reflektera kring dem.

I sin forskning har hon upptäckt att naturen ofta definieras som någonting orört av människan. Ett faktum som hon tydligt problematiserar.
- Att hävda att någonting är naturligt därför att det är opåverkat av människor, gör att man hamnar i en sits där det blir svårt att hitta en rimlig roll för människan. Det är en ganska stor risk att det blir misantropiskt och människofientligt, säger hon.
- Det finns en massa bra gröna saker där ute och så kommer människan och smutsar ner det. Det verkar lite destruktivt.
Petra tycker dessutom att både den svenska och amerikanska miljöpolitiken signalerar dubbla budskap i frågan.
- Man hävdar att människan är en del i naturen, i miljöpolitiken kan man se det när man talar om kretslopp. Men om man betonar att vi ingår i naturen, blir det konstigt att samtidigt betona att det som är naturligt är opåverkat av människor.
Petra Andersson säger sig inte ha något direkt mål med sin forskning, utan har som syfte att öka medvetenheten genom att visa tveksamheter och motsägelser i miljödebatten.
- I dag när man talar om naturens värde, och att den bör bevaras så verkar vi vara oerhört eniga på den nivån, men om vi sedan börjar diskutera vad varje enskild person menar med naturen så kommer vi få delvis olika svar, eftersom det är värderingsfrågor.
Hon tar ett exempel:
- Om vi säger att torsken är under utrotning tolkas det som något negativt för väldigt många människor, eftersom utrotning är ett negativt värdeladdat ord. Men det betyder inte på ett självklart sätt att det faktiskt är dåligt att torsken håller på att utrotas eller varför. Är det dåligt för att ekosystemet i havet förändras? Eller är det dåligt för att vi inte får äta torsk som är så gott?
Hon menar att många av de uttryck vi använder i vår vardag är så värdeladdade att de bemöts på samma sätt utan närmare eftertanke.
- När vi säger ordet natur är det bra, och när vi säger utrotning så är det något dåligt, det låter liksom dåligt.

Vad tror du är anledningen till människans
miljöengagemang?
- Jag tror att det till stor del beror på att människan känner sig moraliskt förpliktigad gentemot naturen. I den amerikanska debatt jag har granskat motiveras respekt för naturen med att naturen är en sorts samhälle vi ingår i. Det finns liknande teorier om vanliga mänskliga samhällen och det är ju också en ganska vanlig svensk uppfattning att vi är skyldiga samhället någonting tillbaka eftersom det ger oss en massa saker. Vi tycker till exempel att det är fel att fuska i allt för hög grad med bidrag och a-kassa, och den här debatten som jag utgått ifrån drar ut det här biotiska samhället till att vara av samma art. Att de ekosystem där vi ingår har vi också skyldighet gentemot.

Att föra en diskussion kring de åsikter man uttrycker i miljödebatten tror Petra skulle hjälpa att klarna upp den här typen av frågor samt skapa en mer nyanserad debatt.
- I dagens klimatdebatt till exempel, tycker jag att parterna är väldigt dåliga på att lyssna på varandra. Man behandlar frågan väldigt svart och vitt, debatten är väldigt onyanserad fastän det handlar om så komplicerade frågor.
- Samtidigt tycker jag att klimatdebatten har gjort att många andra miljöfrågor hamnat i skymundan. Att tala om miljön har ett tag nästan varit att tala om klimatet.
Petra Andersson anser att det som tas upp i klimatdebatten handlar om naturvetenskapliga och tekniska samband, som är väldigt oöverskådliga för en person utan expertis inom de områdena. Samtidigt tycker hon att man sätter stor press på sig själv att försöka förstå det man tar ställning till vilket skapar mycket osäkerhet och rädsla.
- Sedan säger jag inte att det är rätt eller fel, men att jag önskar att man var mer medveten om de värderingar som faktiskt påverkar både åsikter och resultat, genom att få människor att reflektera. Någonting som i både utbildningar och praktisk verksamhet har blivit en förbisedd vinkel.
Men fler miljöfilosofer ser hon inte som en helt realistisk lösning.
- Jag tycker däremot att det är viktigt att många vetenskapsgrenar har ett miljötänkande. Och tycker jag att man ska fortsätta ha utbildningsdagar och seminarier där man träffas och föreläser för varandra och utbyter teoretiska redskap och praktiska erfarenheter.

Alma Trischler
[email protected]