FRIA TIDNINGEN El Salvador har stora problem med organiserad narkotikabrottslighet, men polisens insatser har främst varit inriktade mot ungdomsgängen, de så kallade "maras". Under förra året skruvade myndigheterna upp tonläget mot gängen och anklagade dem för att fungera som narkotikasyndikatens förlängda arm.
– Gängen för med sig sorg och bedrövelse och har upprättat samarbete med den organiserade brottsligheten, sade polischefen Francisco Rovira i samband med en internationell konferens om gängproblematik som nyligen hölls i El Salvador.


De största gängen i El Salvador är Mara Salvatrucha och Mara 18. Maras bildades ursprungligen i Los Angeles av exilsalvadoraner som flytt från inbördeskriget i hemlandet, som pågick mellan 1979 och 1992. De salvadoranska ungdomarna hamnade i en miljö där det redan fanns många ungdomsgäng och svarade med att bilda sina egna grupper, bland annat gänget Mara Salvatrucha, MS-13.
När inbördeskriget var slut återvände många gängmedlemmar till hemlandet, där de kom att få stort inflytande. Och när USA började deportera gängmedlemmar växte gängen istället i Centralamerika. Framåt slutet av 1990-talet hade de flesta gängen i regionen kopplingar till antingen MS-13 eller Barrio 18, som även det är en grupp med rötterna i Los Angeles.


Till en början var gängen ungdomsgäng, men i dag är många av dess ledare över 40 år gamla, även om man rekryterar barn så unga som tio år.
Polisen uppskattar att det finns upp emot 13 500 medlemmar i de två dominerande gängen, som är bittra fiender.
Rafael Jordán blev medlem i Mara 18 som femtonåring. I dag arbetar han för organisationen Homies Unidos, som hjälper före detta gängmedlemmar.


Han förnekar inte att gängen finansierar sin verksamhet genom brott, och medger också att vissa medlemmar ibland kan göra jobb åt narkotikasyndikaten. Men Jordán förnekar att gängen skulle vara en del av den organiserade brottsligheten.
– En del poliser deltar i samma typ av kriminalitet, men vi kan inte anklaga hela poliskåren för att vara maffiamedlemmar för det, säger han till IPS.
Jordán menar att medierna förvränger fakta när de skriver om gängen. År 2003 införde den dåvarande regeringen "den knutna nävens" politik mot gängen, vilket bland annat resulterade i hårdare lagar. När president Antonio Saca kom till makten så meddelades att ännu hårdare metoder skulle användas mot gängen.
Men kritiker menar att myndigheternas hårda linje mot gängen varit kontraproduktiv, och pekar bland annat på att mordstatistiken i landet har fortsatt att stiga.
Det råder ingen tvekan om att gängen är en bidragande orsak till våldet, säger Jeannette Aguilar, chef för en avdelning vid Centralamerikanska universitetet som genomfört flera forskningsprojekt om gängen. Men:
– För myndigheterna är de perfekta syndabockar att peka ut som de främsta förövarna, samtidigt som man bortser från den organiserade brottsligheten och narkotikaligorna.


Aguilar menar att regeringarna i regionen har en auktoritär idé om hur gängen ska bekämpas, eftersom de betraktas som transnationella brottssyndikat.
– Men detta är en förenklad syn på fenomenet som används för att kriminalisera unga människor och deras släktingar och vänner samtidigt som polisstater börjar ta form, säger hon.
Den katolske prästen Antonio Rodríguez, som arbetar för ett center i den fattiga San Salvador-förorten Mejicanos, menar att många ungdomar faller offer för rättsvidriga polisingripanden.
– Många ungdomar som deltar i våra förebyggande insatser har gripits av polisen i nattliga räder.
En del ungdomar har bett att få sova över hemma hos Rodríguez bara för att slippa risken att gripas av polisen under natten.
– Dessa ungdomar är snarare brottsoffer än förövare, eftersom de förlorat sina grundläggande rättigheter till hälsovård och utbildning. Att vara ung och fattig jämställs med att vara kriminell. Unga människor behöver omvårdnad och kärlek, inte stryk, säger Rodríguez.