Mänskliga rättigheter (SFT) Under årets första sju månader har antalet asylsökande blivit 21 procent färre jämfört med samma tid förra året. Totalt beräknas 23 000 söka asyl i Sverige i år jämfört med 31 000 i fjol och 33 000 år 2002. Det visar en ny rapport från Migrationsverket.

- Det är helt enkelt färre som kommer hit som verkligen har asylskäl. Flyktingströmmen har minskat i hela Europa och till Sverige kommer som vanligt 10 procent av den, säger Lars-Gunnar Lund, överdirektör på Migrationsverket till TT.

- Det beror på att Schengen har börjat fungera, så att det är omöjligt att ta sig in i ett Schengenland via de yttre gränserna. I stället dör flyktingar på båtar eller drunknar när de försöker simma iland, säger Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén i Stockholm.

Anita Dorazio säger också att de som direkt avvisas vid de yttre gränserna av polisen inte finns med i den statistiken. Berit Olsson på Migrationsverkets presstjänst bekräftar det:

- Om någon försöker ta sig in via Schengens yttre gränser och säger att de vill jobba eller ha semester i Sverige och saknar tillstånd, avvisas de direkt av polisen. Men om de säger att de söker asyl, kontaktas Migrationsverket.

Också de asylsökande som Migrationsverket tycker har skyddsbehov minskar. I prognosen tror man att de som får asyl av Migrationsverket ska bli 10 procent i år. Det kan jämföras med förra årets siffra som var 15 procent.

- Att över huvud taget gå ut med sådana prognoser, att föregå asylprocesserna, är ett sätt för makthavare att ge signaler om att det är ingen idé att söka asyl i Sverige, säger Anita Dorazio.

Även på Utlänningsnämnden minskar antalet som får asyl. Andelen som får uppehållstillstånd efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut minskar dock inte. Där fick ytterligare 12 procent uppehållstillstånd både i år och förra året. Men av dem som efter avslag på sitt överklagande kommit in med en ny ansökan till Utlänningsnämnden, med helt nya skäl, fick 13 procent uppehållstillstånd förra året och 11 procent i år.

Trots att flyktingarna blivit färre hårdnar Sveriges asylpolitik ännu mer. På regeringens uppdrag har ambassadör Tommy Arwitz utrett frågor om avvisning och utvisning, särskilt när det gäller ärenden där den sökandes identitet är oklar (SOU:2003:25). Alla förslag i utredningen har gått igenom, säger Martin Sandgren, politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet. Bland annat har Migrationsverket nu rätt att sänka dagersättningen för dem som inte vill uppge sin identitet eller som inte vill återvända frivilligt till sitt hemland efter avvisningsbeslut. På Migrationsverket hemsida står det bland annat: 'Inga irakier avvisas till hemlandet med tvång. Allt återvändande sker på frivillig grund'.

- Det är ett sätt att svälta ut dem som söker asyl utan att ta hänsyn till de konventioner som Sverige skrivit under. Det är nog bara spioner som tar sig till Sverige med alla papper i ordning, säger Anita Dorazio.

För Migrationsverket betyder färre asylsökande lägre kostnader. Redan har förläggningen i Gimo lagts ner. I höst väntas fler nerläggningar och uppsagd personal. Ändå behöver verket 3,75 miljarder kronor i år, vilket är samma summa som förra året. Det beror på att ersättningar till kommuner och landsting för utbildning och vård blivit högre än väntat. Först nästa år väntas omkostnaderna sjunka, till 3,3 miljarder kronor.