Sjukskrivningarna kostar i dag samhället dubbelt så mycket som i slutet av 1990-talet. Ingen kan med säkerhet säga vad de ökade sjukskrivningarna beror på.

Olof Bäckman är forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och har forskat om arbetsliv och sjukfrånvaro. Han tycker att försäkringskassans kampanj inte är särskilt bra.

- Fokus på den här kampanjen är att folk skulle fuska och att folk sjukskriver sig för att de är trötta och lite måndagssjuka. Spontant tycker jag att kampanjen är missriktad. Den riktar sig inte mot den typ av sjukfrånvaro som står för ökningen, nämligen de långtidssjukskrivna, säger han.

Försäkringskassans kampanj är en del i det arbete som har som mål att halvera sjukskrivningarna till och med år 2008. Samtidigt säger Riksförsäkringsverket att det totala antalet personer som tar emot någon form av bidrag, det vill säga förutom sjukförsäkring även socialbidrag, a-kassa och förtidspension, är ganska oförändrat över tiden. Det är därför möjligt att sjukförsäkringen de senaste åren 'tagit över' försörjningen av de personer som tidigare levt på exempelvis socialbidrag eller a-kassa. Riksförsäkringsverket menar dock att man inte kan vara säker på att det är samma personer som rör sig mellan olika bidragsformer.

Olof Bäckman tror att de ökade sjukskrivningarna framför allt beror på förändringarna i arbetslivet. Den största ökningen av sjukskrivningarna står kommun- och landstingsanställda för, något som Bäckman tror kan bero på de stora nedskärningarna i mitten av 90-talet.

- Om man tittar på de kända orsaksfaktorer som har förändrats, till exempel psykosociala arbetsförhållanden, så ser man den största försämringen inom de branscher som har haft störst ökning av sjukfrånvaro, nämligen inom kommun och landsting. Merparten av dagens sjukskrivningar tror jag absolut går att förklara med försämrade psykosociala förhållanden.

Med 'försämrade psykosociala förhållanden' menar Olof Bäckman att den negativa stressen ökar.

Med negativ stress menar han i sin tur att arbetsbelastningen på en person ökar samtidigt som kontrollen över arbetssituationen minskar.

Amelie von Zweigbergk på Riksförsäkringsverket är projektledare för försäkringskassans kampanj. På frågan om Riksförsäkringsverket vet om folk lurar till sig bidrag i högre utsträckning nu jämfört med för några år sedan svarar hon via e-post:

'Om man med fusk menar ett medvetet utnyttjande av systemet så tror vi inte det. Däremot kan vi se att inställningen till när man kan använda sjukförsäkringen inte sammanfaller med vad lagen säger.'

Amelie von Zweigbergk påpekar också att den påstådda förändrade inställningen till sjukförsäkringen bara är en av orsakerna till att sjukskrivningarna ökat.

Att inställningen till sjukförsäkringen skulle ha förändrats över tid finns det dock ingen undersökning som bevisar.

- Man kan ju inte utesluta att de ökade sjukskrivningarna har med attitydförändringar att göra, men det är inget som kan bevisas, säger Olof Bäckman.

- Inte heller Riksförsäkringsverket kan veta om inställningen till när man kan använda sjukförsäkringen har förändrats, eftersom man inte har frågat människor om deras inställning till sjukskrivning, innan de började öka.