Efter artikeln om Emine och Ömer, som vi publicerade i nr 2 av Stockholms Fria Tidning, har vi fått många telefonsamtal och mejl om hur det kan vara möjligt att hon inte kan få rättshjälp för att överklaga beslutet till EU-domstolen.

- Den rättshjälp som alla kunde söka togs bort av den borgerliga regeringen under 1990-talet. Nu gör man allt för att stoppa flyktingar från att gå vidare i en rättsprocess, säger Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén i Stockholm.

Visst kan man söka rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten men reglerna är snåriga och stränga och Emine och Ömer kan inte söka det.

- Rättshjälp utomlands beviljas bara vid bortförande av barn och vid vårdnadstvister, säger Bengt Arenstam, jurist på Rättshjälpsmyndigheten.

Han berättar att även praxis för flyktingar att söka rättshjälp inom landet är oerhört sträng, eftersom regeringen anser att det är den berörda myndigheten som ska ansvara för det, enligt förvaltningslagen.

- Visst kan en flykting överklaga sitt fall till EU-domstolen, men då måste de betala det själva som alla andra, säger Clas Lind, jurist på praxisenheten på Migrationsverket.

På Utlänningsnämnden kan man få ett juridiskt ombud om man kommer in med en ny ansökan. Men då måste man ange helt nya skäl och då räknas inte de gamla skälen som man har fått avslag på.

- Och någon rättshjälp för att överklaga ett fall till EU-domstolen beviljas inte av staten, säger Gunnar Sommarin, informationssamordnare på Utlänningsnämnden.

Anita Dorazio menar att det är en rätts-skandal att flyktingar inte får rätt till ett juridiskt ombud för att pröva sitt fall i EU-domstolen när svenska staten uppenbarligen har tagit ett felaktigt beslut, och fallet har prövats i alla svenska instanser.

Det var 1995, i samband med inskränkningarna i rättshjälpen, som Fristadsfonden startades av dåvarande vänsterpartiledaren Gudrun Schyman, för att kunna ge flyktingar juridisk hjälp. Sedan 1996 är Anita Dorazio handläggare i Fristadsfonden. Fristadsfonden har inget 90-konto, eftersom man bedömer det som för dyrt.

- Förra året betalade Läkare i världen, som driver en klinik för gömda flyktingar, 30 000 kronor för att få ha sitt 90-konto. De små summor som Fristadsfonden lyckas samla in används bättre om de oavkortat går till advokatarvoden, säger Anita Dorazio, som även sitter med i Läkare i världens styrelse.

Fristadsfonden ska nu hjälpa Emine, 21 år, och Ömer, 2 år, att överklaga Utlänningsnämndens beslut om avvisning till EU-domstolen. Beslutet togs trots att Emine är hedershotad och att hon har lämnat uppgifter till interpol som lett till att 24 maffiamedlemmar i Turkiet gripits. Men fortfarande saknas cirka 15 000 kronor.