Kvarteret de bygger heter Patricios Park. På 18 000 kvadratmeter i södra Buenos Aires bygger kooperativet elva hus. Det ska bli 326 lägenheter med två eller tre rum, tio affärer, ett daghem och en park.

Bostadsplaneringsinstitutet i Buenos Aires beviljade ett lån på 16 miljoner pesos, cirka 5,5 miljoner US-dollar, till kooperativet inom institutets självförvaltningsprogram för bostadsbyggande.

- Totalt 467 lägenheter byggs inom självförvaltningsprogrammet, säger ingenjören Ernesto Selzer, institutets chef. Han säger att lånet inte är en gåva. Hela lånet ska betalas tillbaka och marken och husen är intecknade tills lånet är betalt.

De projekt som beviljas lån

genom programmet bedöms utifrån både tekniska kunskaper och ekonomisk trovärdighet. De som söker måste ha trovärdiga tidsplaner och budgetar som kontrolleras av olika statliga organ.

- Som tur är har låntagarna hittills levt upp till kraven mycket bra, säger Selzer, som vill understryka att institutet inte fungerar som en bank och att syftet med programmet är att skapa bostäder till de mest missgynnade sektorerna i samhället.

44 procent av Argentinas 37 miljoner invånare räknas som fattiga.

När det nya bostadsområdet är färdigt ska den totala kostnaden för bygget och lånet delas upp på lägenheterna och varje familj har sedan enskilt ansvar för att betala tillbaka sin del av skulden.

Byggplatsen sjuder av aktivitet. På kontoret jobbar Carmen Cirano som inte är still en sekund trots att det är lunchtid. Cirano är ansvarig sekreterare för kooperativet, hon leder dessutom rörelsen MLT - som arbetar för bostäder åt hemlösa.

Cirano spenderar timmar med att förhandla fram bra priser till bygget med kooperativets leverantörer. Väggen bakom hennes arbetsplats pryds av bilder av Che Guevara, hjälten i Argentinas självständighetskamp José de San Martín, Uruguays nationalhjälte José Artigas, den venezuelanske befrielseledaren Simón Bolívar, Chiles mördade socialistiske president Salvador Allende och den chilenska kommunistledaren Gladys Marín.

- Vi kvinnor är motorn bakom det här projektet eftersom män tenderar att bli deprimerade när de blir av med jobbet. Men eftersom vi inte kan bära 50 liters cementsäckar så gör vi vad vi kan för att stödja byggprojektet, säger Cirano.

Hon har under lång tid varit engagerad i arbetet med att försöka stoppa vräkningar av fattiga familjer i Buenos Aires. Hon säger att de små bidrag som kommunen ger till vräkta fattiga familjer till rum på billiga pensionat tillsammans utgör en stor summa som kan utnyttjas mycket bättre.

- Vi började med att skaffa hus till de hemlösa. Varje familj fick tillfälligt hyra ett eller två rum. På så vis sparade staten 60 procent av vad den betalade för billiga hotell och vi började förstå att det fanns en massa folk som kunde genomdriva självförvaltade bostadsprojekt, säger Cirano.

Ungefär 250 män och kvinnor arbetar inom kooperativet. Kvinnorna ansvarar för säkerhet, städning och matlagning. Den 32-åriga tvåbarnsmamman Marisol Hczenik arbetar i köket. Hon är änka sedan hennes man mördades i ett slumområde.

Att riva alla slumområden och förbättra livsvillkoren för de som lever i slummen är ett av de mål som FNs medlemsländer antog vid sekelskiftet. Före år 2020 ska livet för minst 100 miljoner sluminvånare ha förbättrats, enligt FNs millenniemål. FN uppskattade år 2001 att hela 924 miljoner människor lever i slumområden.

Bostäder är ett mål med kooperativet i Buenos Aires men inte det enda, säger Cirano.

- Vi vill visa staten att vi kan bygga upp ett socialt inriktat byggföretag som kan utföra uppdrag för kostnader som är 40 procent längre än de företag som anlitas av den offentliga sektorn, säger hon.

Inom kooperativet lär sig många av medlemmarna ett nytt yrke. Vissa visste knappt hur man använde en spade till att börja med och nu är de duktiga byggnadsarbetare, berättar Cirano.

Vid slutet av vårt samtal kommer en förman fram till oss. Han heter José Alfredo Caputo och hade lång erfarenhet som byggnadsarbetare innan han blev arbetslös under den ekonomiska krisen i Argentina.

- Detta är en mycket intressant erfarenhet eftersom den kan tjäna som modell för en ekonomi som bygger mer på solidaritet samtidigt som den visar på ett annorlunda sätt att bygga, säger Caputo.

- Detta är ett socialt laboratorium och många människor betraktar oss, säger han.