Humor i svärtan
Simon Leijnses tecknade gubbar är lätt igenkännliga. Jag vet att jag har sett dem i ett flertal tidningar, men kan inte på rak arm placera dem, jag läser inte SDS, eller Barometern där han publiceras just nu. Men så fort jag öppnade boken kände jag mig hemma. Gubbarna är kantiga och detaljrika,även om det ibland är svårt att förstå detaljerna. Har alla gubbar mustasch,eller är det deras mun jag ser?
Leijnse driver med alla institutioner som är heliga, eller i alla fall helgade från kritik i dagens samhälle. Eller, det händer väl att polisen, kyrkan, politiker, industripampar kritiseras. Det Leijnse gör är att han drar undan
ma tan för dem helt och hållet. Han visar med en humor som är så bitande va s och svart hur löjliga maktens figurer är. Han framställer högerpolitiker som dockor som skruvas upp och sen hoppar runt i en ring och skanderar ?Sänk
skatten! Sänk skatten!?. Polisen framställs som om de vill ha kravaller, eftersom det gynnar deras anslag.
Medet är inte bara makten som häcklas, också vi vanliga människor och alla tics och nycker vi dras med. Expediten som frågar efter leg när kunden vill ha stark sås fick mig att gå omkring och flina i flera dagar. Leijnse
visar på det absurda i tillvaron och det är otroligt roligt ibland. Givetvis är det omöjligt att förklara en skämtteckning i ord. Ta därför del av Simon
Leijnes ?Skämt? som det är menat, med ord och bild i samverkan. Alla strippar är såklart inte så att du skrattar dig hes, men överlag är det underfundigt
och vasst. Inte minst lär skämtteckningarna oss något om oss själva.
Skämt
Författare: Simon Leijnse
Förlag: Lindelöws