Stockholms Fria

Kunnigt om våldtagna kvinnor

Många som ringer eller mejlar till oss undrar om de verkligen kommit rätt. De uttrycker en tvekan inför om de har utsatts för en 'riktig' våldtäkt, men mår så dåligt att de ändå vill ha hjälp. De vill också gärna ha hjälp från oss med en definition av vad de blivit utsatta för; är det verkligen en våldtäkt?

Ja, vad är egentligen en våldtäkt, hur påverkas en kvinna som våldtagits och hur kan kvinnan få hjälp att gå vidare? Runt dessa frågeställningar kretsar innehållet i den här metodhandboken från Alla Kvinnors Hus. Grände tar avstamp i erfarenheterna från husets team för våldtagna kvinnor som dagligen möter kvinnor som misshandlats och utsatts för våldtäkt.

Hennes analys utgår från ett könsmaktsperspektiv där det sexuella våldet sätts in i större sammanhang.

'För att förstå hur en misshandelsrelation kan utvecklas som den gör måste vi se hur könade koder för män och kvinnor påverkar alla relationer, med eller utan våld. För att förstå hur en tjej hanterar livet efter en våldtäkt måste vi förstå hur det påverkar alla tjejer att växa upp med förväntningar kring sexualitet. Vi måste också sätta in hennes tolkningar av vad som hände i ett större perspektiv, i samhälleliga normer kring kön och sexualitet, en syn på kvinnor som sexuellt tillgängliga och våldtagna kvinnor som ofta medansvariga till vad de utsatts för.'

Jag kallade det aldrig för våldtäkt är en skrift som övertygar och Grände imponerar med sina gedigna kunskaper, förstås en frukt av det kollektiva arbetet på Alla Kvinnors Hus. För att ta vara på dessa, varför inte låta landets kvinnojourer utbilda polisen och domstolarna i hur man bemöter våldtagna kvinnor så kanske vi kunde råda bot på den skamliga efterblivenheten på området?

Fakta: 

LITTERATUR
Jag kallade det aldrig för våldtäkt

Författare: Josefin Grände från Alla Kvinnors Hus

Bokförlag: ROKS www.roks.se/bocker.html

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Människans djupaste instinkt är inte att dominera, men att njuta

Om feminismens hatiska antagonister bemödat sig med att läsa henne bättre, skulle de kanske ha uppmärksammat att Groult utmärker sig genom den generösa tonen gentemot mannen vilken beskrevs, visserligen som en förtryckare utifrån sin position i patriarkatet, men också som en vän och allierad i kampen för jämställdhet. Ainsi soit-elle tar avstamp i Groults egen erfarenhet av att leva som lyckligt gift kvinna, och är samtidigt en giftig polemik mot kvinnohatarna och antifeministerna. Genom hänvisningar till hundratals år av kvinnokamp förankras det personliga i historien, och framstår därmed som verkligt relevant.

© 2025 Stockholms Fria