När FN-gruppen väl inleder arbetet med skapa tribunalen är det en lika stor milstolpe som den som nåddes i maj i år då FN slutligen meddelade att de juridiska och ekonomiska frågorna var lösta.

Enligt Helen Jarvis, rådgivare till Kambodjas ministerråd, kommer valet av såväl domare som åklagare att vara mycket viktigt. Men samtidigt påpekar hon att det fortfarande kan dröja länge innan den förste misstänkte tvingas inställa sig inför tribunalen.

- Det kan ta ända upp till ett år efter att domarna väl har svurits in, menar hon.

Denna långsamma utveckling är ytterligare ett tecken på hur krångligt arbetet med att skapa denna FN-stödda tribunal har varit.

På måndagen sa Kambodjas premiärminister Hun Sen att rättegången kanske inte kommer att kunna inledas enligt planerna eftersom det internationella samfundet inte bidragit med de pengar som behövs.

- Om de inte skänker pengarna kan inte tribunalen tillsättas. Jag har inte de pengar som krävs, ska landets ledare ha sagt enligt pressen.

Bråket om finansieringen har åter lyft upp frågan om hur angelägen Hun Sen egentligen är att få röda khmerernas ledare ställda inför rätta. Människorättsaktivister menar att alla former av motsträvighet från landets regering bör betraktas som ett brott mot den överenskommelse som gjorts om finansieringen mellan regeringen och FN.

- Staten har en skyldighet att skaffa fram dessa medel. En vägran att finansiera tribunalen skulle vara att bryta överenskommelsen, säger Youk Chhang, ordförande för Kambodjas dokumentationscenter. Ett organ som samlat in bevis mot röda khmerernas ledare för tribunalens räkning.

Han menar att pengar till tribunalen kommit från både Japan och landets näringsliv.

- Pengarna finns där. Det enda regeringen behöver göra är att

använda dem.

Efter att överenskommelsen blev klar tidigare i år meddelade FN att det internationella samfundet utlovat motsvarande 43 miljoner US-dollar till tribunalens tre år långa arbete, samt att Kambodja skulle bidra med återstående dryga 13 miljoner US-dollar.

Hittills har dock den kambodjanska staten bara bidragit med 1,3 miljoner till tribunalen. Hun Sen har redan tidigare retat upp människorättsaktvister genom att sätta upp hinder sedan förhandlingarna om tribunalen inleddes mellan FN och landets regering för nästan tio år sedan. Den 17 april i år hade det gått 30 år sedan röda khmererna marscherade in i Phnom Penh. Under regimens fyra år vid makten dödades närmare 1,7 miljoner människor genom avrättningar, tvångsarbete och svält, innan röda khmerernas skräckvälde fick ett slut år 1979.

Deras ledare Pol Pot hann undfly rättvisan innan han avled 1998. Just nu sitter endast två av röda khmerernas ledare och väntar på sina

rättegångar: militärchefen Ta Mok, samt Kaing Khek Lev, även kallad Duch, som var chef över det fruktansvärda förhörscentret Toul Sleng i Phnom Penh. Duch bär ansvar för de nästan 16 000 människor som torterades och avrättades vid centret.

Hun Sen kommer att granskas noggrant av människorättsaktivister när rättegången väl kommit igång, och detta inte enbart på grund av att han anses vara en enväldig ledare som satt hinder i vägen för rättvisans gång.

Han var även tidigare medlem av röda khmererna, fram tills att han hoppade av och istället blev medlem av den Vietnam-stödda regering som styrde Kambodja efter att Pol Pol tvingats bort från makten.