Fria.Nu

Svälten i Niger går världen obemärkt förbi

Den humanitära katastrofen i Niger är ett skolexempel på fattigdomens och svältens anatomi. När inkomstkällan beror på regnmängd och gräshoppor, lurar svälten varje år. Men trots att man varnat i tid har omvärlden valt att slå dövörat till.

I Niger är familjers inkomster beroende av boskap, eller av vad det regnmatade jordbruket ger. När bägge inkomstkällorna sinar blir resultatet akut fattigdom - och därför akut svält. 

I dag fläckas det torra landskapet i detta världens näst fattigaste land, av de uttorkade kadavren efter djur som inte hittat något bete alls. Samtidigt faller marknadspriserna på boskap som en sten. 

Boskapsskötare som akut behöver köpa mat för överlevnad, får i dag inte mer än motsvarande två US-dollar för en ko. Normalt är priset på en ko i Niger motsvarande 300 US-dollar. Den brittiska hjälporganisationen Oxfam stödköper boskap för 60-80 US-dollar, och syftet är att ge boskapsägarnas

familjer möjlighet att köpa den allra nödvändigaste maten. 

Samtidigt skjuter förstås priserna på stapelvaror som hirs i höjden. Oxfam har därför upprättat ett kupongsystem, där människor kan få matkuponger i utbyte mot att utföra samhällsnyttigt arbete, såsom att nödslakta boskap, röja upp bland kadavren eller plantera träd. Kupongerna berättigar till ransoner av hirs. 

Men det är inte lätt för de boskapsskötande folkgrupperna tuaregerna och fulani att anspassa sig till att komma in till städerna för att utföra arbete mot matkuponger. 

- Det är en kulturchock för någon som är van att betrakta världen från kamelryggen att bege sig till fots till en by med kanske bara en ensam get i följe, säger tuaregnomaden Ibrahim, till FN:s nyhetsbyrå Irin. 

Men krisen i Niger är också

något av en kris för synen på förhållandet mellan långsiktigt bistånd och humanitära insatser. FN-organen har i rapporteringen framhävt biståndsbehovet från Niger, men varit märkbart försiktiga att tala om en svältkatastrof. Denna syn kritiseras av Läkare utan gränser. Deras läkare på plats menar att de humanitära behoven från nödlidande människor offrats till förmån för idén om det långsiktiga biståndets betydelse. 

Biträdande generalsekreterare för humanitära insatser, Jan Egeland, skriver själv i en krönika i USA-Today bittert om hur Niger är ett exempel på världens likgiltighet. Både Niger och FN varnade för nio månader sedan om den kris som nu står för dörren. I maj bad FN biståndsgivare om 16 miljoner US-dollar för omedelbara insatser. Tystnaden var nästan öronbedövande.

Egeland skriver att 2,5 miljoner människor över hela Västafrika

behöver hjälp för att överleva.

800 000 barn under fem års ålder i regionen har inget att äta. Det är inte bara Niger som behöver omedelbar hjälp utan stora delar av södra Sudan, Etiopien Eritrea och södra Afrika, liksom grannländern till Niger, nämligen Maretanien, Mali och Burkina Faso.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria