En av kvinnorna i Ayaan Hirsi Alis kontroversiella film Underkastelse är Aisha. När vi möter henne ligger hon i fosterställning på golvet. Hennes kropp bär spår av hundra gisselslag. Straffet för en kvinnas utomäktenskapliga kärlek. På hennes hud projiceras den lag - Sharia - hon dömts i enlighet med.

På måndagens (29/8) paneldebatt om integration och mångfald, som arrangerades av folkpartiet, talade den holländska politikern Ayaan Hirsi Ali inte som tidigare om kvinnoförtryck i islams namn. Utan om muslimers behov av västerländska ideal för att kunna reformera islam. Att det är möjligt har kristendomen visat. Hon menar att Bibeln diskuterats och reviderats just tack vare den västerländska tanketraditionen om individens mänskliga rättigheter.

Ayaan Hirsi Alis recept mot förtryck är individens frihet, och då särskilt individens åsiktsfrihet. För social rättvisa börjar, enligt henne, med en fri och värdig individ. Detta var också anledningen till att hon för tre år sedan lämnade det socialistiska partiet (PVDA) och istället blev ledamot för det högerliberala VVD. Ayaan Hirsi Ali hyser en nästan religiös övertygelse om att det kommer att ordna sig till det bästa, så länge det fria ordet inte regleras. En paradox - för det handlar inte om att tänka fritt, utan om att tänka rätt. Ett 'rätt' som definieras av henne. Ett 'rätt' som är likställt med en västerländsk liberal politik.

I Ayaan Hirsi Alis värld bor inga självkritiska muslimer. Bara offer och självmordsbombare. Och hur är det med kristendomen och mänskliga rättigheter? Katolska kyrkan tillåter fortfarande inte kvinnor att bli präster. En uppfattning som lever kvar inom Svenska Kyrkan. Homosexualitet ses inte med blida ögon, utan som en synd (som visserligen kan botas). Stämmer detta överens med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om diskriminering utifrån kön eller sexualitet?

I USA växer den evangelistiska rörelsens inflytande över Vita huset. George W Bush är en vapenbroder i bevarandet av en vit heteronormativ maktordning, där mänskliga rättigheter för människor med annan etnicitet eller sexualitet förbises.

När Ayaan Hirsi Ali likställer de mänskliga rättigheterna med västerländska ideal och de muslimska länderna med förtryck blir det problematiskt. Hon underbygger motpolerna gott och ont. Vi och dom. Motpoler som döljer rasistiska och sexistiska strukturer inom den 'goda västvärlden'. Själv säger Ayaan Hirsi Ali att hon inte kan bära ansvar för alla konsekvenser av sin politik. I det fria ordets namn måste allt kunna sägas.

Låt oss då även tala om andra faktorer än religion. Faktorer som makt och diskriminering. Journalisten Andreas Malm skriver i DN (30/8) om rapporten Dying to win - the strategic logic of suicide terrorism och pekar på att alla självmordsbombare, mellan åren 1982 och 2003, kommit från ockuperade länder.

Avsaknad av maktinflytande tas även upp i den statliga utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. I utredningens senaste delrapport Sverige inifrån - röster om etnisk diskriminering träder de icke-integrerade invandrarna fram som reflekterande aktörer. Vars handlingsutrymme ockuperats av majoritetssamhällets ovilja att förändra strukturella och institutionella sammanhang.

Ayaan Hirsi Ali har rätt i att religion ofta kolliderar med mänskliga rättigheter. Vi måste våga kritisera och debattera alla religioner. Man kan inte - som Ayaan Hirsi Ali menar att Europa gör - lösa frågan genom att blunda för vad som sker. Förtryck kan inte legitimeras med religion. Men man kan inte heller strunta i olika maktordningar baserade på exempelvis kön, etnicitet eller sexualitet. Maktordningar som finns inom såväl minoritetsgrupper som majoritetssamhället. Ett dubbelt förtryck som inte löses genom att man endast ifrågasätter en maktordning.