Jag undrar hur spelarna i Djurgården/Älvsjö orkar att ladda för nya matcher vecka efter vecka när tabelläget är hopplöst? För i fotboll handlar det inte bara om att ta sig till arenan, och att 'ställa ut skorna', utan om att göra sitt bästa och helst vinna.

Till skillnad från exempelvis friidrottare tävlar fotbollsspelare tiotals gånger per år, och varje match innebär fysisk och mental anspänning på hög nivå. Risken för överträning torde därför vara överhängande för fotbollsdamerna.

Antagligen är det mest glädjen att spela och viljan att vinna som inspirerar fotbollsspelare att kämpa i varje match. Men samtidigt kan även en vältränad elitspelare bli trött i huvudet av att träna och spela så gott som dagligen större delen av året. Djurgården/Älvsjö till exempel lär träna fem lagpass per vecka och därutöver tillkommer ett par individuella pass per vecka.

Det kan nog bli jobbigt för spelarna emellanåt - särskilt för dem som även har uppgifter i landslaget. Dessutom har de flesta arbete eller studier att tänka på. Detta är ju fortfarande verkligheten för de flesta kvinnliga elitspelare.

Samtidigt förväntas elitdamerna agera som proffs.

Det får inte finnas dåliga dagar utan i jobbet som fotbollsspelare handlar det om att strida om varje poäng och att ge publiken valuta för pengarna varje omgång. Nyligen uppmärksammade en av de stora kvällstidningarna att Linköpings fotbollsdamer varit på krogen efter en match. I debatten som följde fanns det delade meningar om detta kunde accepteras, men diskussionen visade i alla fall de krav som ställs på kvinnliga elitspelare av i dag.

Man hoppas att spelarna i damallsvenskan på sikt blir blir heltidsproffs. Och idrottsfilosofen Claudio Tamburrini har sagt sig tro att om 20 till 25 år kommer damspelarna att ha samma marknadsvärde som herrarna. Vi får se hur det går - men utvecklingen har onekligen gått åt det hållet de senaste åren.

Om det har gått sportsligt trögt för Djurgården/Älvsjö kan man säga samma sak om utvecklingen avseende publiksiffror - man har ett genomsnitt på mindre än 700 åskådare per match, vilket kan jämföras med Umeå som har närmare 3 000 åskådare i snitt. Även Örebro, Linköping och Qbik ligger långt före stockholmarna i publikligan.

Att lägga Women´s Cup i Eskilstuna kan i det läget upplevas som att Djurgården/Älvsjö har gett upp slaget om idrottspubliken i Stockholm. Men kanske är det trots allt inte fel just i fråga om gruppspelet i Women´s Cup - det är ju fråga om ett enstaka arrangemang.

Att bygga upp damfotbollens ställning i konkurrens med alla evenemang i Stockholm sker inte över en natt.