Skivförsäljningen har spelat ut sin roll. Istället blir konserter, merchandise och reklam allt viktigare metoder för att sälja och distribuera musik. Och samarbeten verkar vara nya trenden.

Skivbranschen är i kris, sägs det. Försäljningen av cd-skivor går stadigt neråt. Enligt Ifpi minskade den med 12,5 procent 2007 jämfört med 2006. Vad den digitala musikmarknaden beträffar var den ett fiasko redan från start, menar många. Ifpis statistik visar här en knapp försäljningsökning på 0,2 procent under det senaste halvåret.

Samtidigt har det aldrig funnits fler artister än nu. Musiksidor som Myspace har ökat möjligheterna för vilket garageband som helst att uppmärksammas. Det har aldrig gjorts fler videor, aldrig arrangerats fler konserter och musiken har aldrig spridits så flitigt. Kanske mår inte musikbranschen så dåligt trots allt.

– Vi befinner oss i en brytpunkt. Skivan kommer att dö ut förr eller senare. Men folks intresse för musik kommer inte att försvinna, det är i alla fall ett som är säkert, säger Jonas Nilsson på Bad taste records.

Han ser med spänd förväntan på musikåret 2008, en spännande men också oviss tid. En tid då branschens förhållanden utvecklas och förändras med rekordfart. Nya förutsättningar och nya forum för musiken att spridas på har radikalt förändrat villkoren för skivbolagen. Det går inte längre att bara sälja skivor, menar Gillis Bengtsson, ägare till reggaeetiketten Swingkids, vars största band är Svenska akademin.

– De som är smarta har fattat att de måste jobba med flera saker. Vissa skivbolag ger bara ut skivor och har ingen erfarenhet av livemusik. Att släppa skivor är bara en liten del av det vi gör. Vi försöker jobba mer med artisterna, bokar turnéer och spelningar, det är där den riktiga glädjen finns.

Swingkids använder sig av ett helhetspaket, med turnéer, merchandise och annan reklam. Ibland agerar Gillis Bengtsson själv manager för sina artister. På samma sätt arbetar Bad taste records, en av Sveriges större indie-etiketter med artister som David and the citizens, Danko Jones och Looptroop. Under de 13 år skivbolaget varit i branschen har en av de största sysselsättningarna varit just att boka konserter, inte bara för de egna artisterna.

– Vi hjälper även artister som vi inte distribuerar att synas. Vi bokar deras konserter och ser främst till att deras musik hamnar i film- och reklamsammanhang. Det blir en win-win-situation, säger Jonas Nilsson på Bad taste records.

Fler skivbolag har hakat på trenden och säljer sina och andra artisters låtar till film och reklam. SVT har köpt flera låtar av bandet Rigas, som ligger på skivbolaget Flora och fauna. En av Juvelens låtar, på skivbolaget Hybris, har spelats i amerikanska tv-serien Grey’s anatomy. Och Le sport från samma skivbolag har deltagit i en Extra-reklam, med minst 150 000 kronor i förtjänst. Både artister och skivbolag har ändrat inställning.

– Att delta i filmer och reklam är inte längre att sälja sig, det är en verklighet, säger Martin J Thörnkvist på Songs I wish I had written.

Han ser en röd tråd mellan film-, reklam- och musikbranschen. Samarbetet dem emellan kommer att öka, men för närvarande är inkomsten för liten för de flesta mindre skivbolag att satsa helhjärtat på dem. Att få artisternas låtar spelade i reklam- och filmsammanhang handlar mest om att en större och bredare publik får höra dem.

– Förhoppningsvis köper flera av dem som sett filmen hans eller hennes skivor eller digitala album, säger Martin J Thörnkvist.

Ett annat exempel på nya marknadsföringsvägar som Martin J Thörnkvist lyfter fram är skivbolag som gör gemensam sak med konstnärsbolag.

– Ett band kanske knyter sig till ett skivbolag som i sin tur knyter sig till ett konstbolag som visualiserar deras musik.

På svenska Orderings kommande platta har till exempel skivbolaget A tender version samarbetat med ett konstnärsbolag som låtit konstnären Rebecka Miana göra konstnärliga tolkningar av Orderings låtar. En fotobok medföljer skivan.

Samarbete är styrka, enligt independentbolagen. Sju oberoende skivetiketter gick nyligen samman i nystartade föreningen The swedish model, bland andra Songs I wish I had written och Flora och fauna. Mattias Lövkvist från bolaget Hybris är en av grundarna.

– Det hela började som en ideologisk grej, efter frustrationen av att det inte fanns någon organisation där skivbolag kan samarbeta. Visst finns SOM för oberoende musikproducenter, men det är en ideell förening. Ingen affärsmässig organisation har tidigare existerat.

En fördel är att det blir lättare att få internationell uppmärksamhet för bolagens artister.

– I Sverige har vi publik så vi klarar oss, säger Mattias Lövkvist. Nu vill vi söka oss utomlands. En person kanske har kontakter i USA, en annan i Japan, en tredje i Ryssland. På så sätt kan vi hjälpa varandra att nå ut bättre.

Nätverksmodellen är i längden mer framgångsrik än att dölja sina kontakter för varandra, menar Mattias Lövkvist. Föreningens hemsida är tänkt att fungera som ett forum både för skivbolagen och för publiken. Det ska finnas en gemensam nätbutik, information om artisterna och möjlighet att lyssna på deras låtar.

Yotube och Last fm är självklara inspirationskällor. På Last Fm kan man till exempel få tips på nya artister utifrån vad man har lagt upp i sitt mp3-bibliotek.

– Man måste göra det enklare att hitta musiken och satsa mer på guidning. Jag tänker mig vår sida som en personlig guide för musikintresserade.

Nätet erbjuder låga driftkostnader och oändliga spridningsmöjligheter. Skivbolagen i The swedish model utnyttjar också nätets möjligheter till fullo. Sprider musiken på bloggar, genom Facebookgrupper med mera. Mattias Lövkvist är mycket positiv.

– Det har aldrig varit ett bättre musikklimat än nu, aldrig varit lättare att syssla med musik.

The Swedish model

• The swedish model är en nybildad samarbetsorganisation bestående av sju svenska independentbolag med gemensam agenda: Hybris, Adrian recordings, Flora och fauna, I made this, Songs I wish I had written, A tender version och No method records. De vill återställa fokus på musiken. Kreatören står inte och faller med en ekonomisk modell eller fysisk produkt.