• Jessica Schiefauer och Elin Boardy från tidskriften Fantasin.
Göteborgs Fria

Endast fantasin sätter gränser

Anrika kulturtidskrifter som BLM, Artes och Allt om böcker har gått i graven.
Men frågan är om vi behöver sörja dem? Alternativ finns och ett av dem är den
Göteborgsbaserade tidskriften Fantasin. GFT startar i dag en artikelserie om det förändrade tidskriftslandskapet och möter först Elin Boardy och Jessica Schiefauer, två fjärdedelar av Fantasins redaktion.

Det var för snart ett år sedan som Fantasin började härja fritt i Göteborg. Kulturtidskriften anordnade i början på året ett releaseparty på Kafé Hängmattan för sitt första nummer. Det var en trevlig, mysig och framförallt familjär tillställning och de fyra kvinnorna i redaktionen, Elin Boardy, Jessica Schiefauer, Klara Bengtsson och Linnéa Bernerman, förklarade att 'Vi regerar! Vi fantiserar!'.

- Det var så härligt att numret fanns, att man äntligen höll det i sin hand, och det blev bättre än vad vi tänkt oss. Och det kom så mycket folk och att vi sålde så många exemplar av tidningen. Det numret är faktiskt helt slutsålt, säger Jessica Schiefauer med viss stolthet i rösten.

Elin Boardy och Jessica Schiefauer sitter återigen på Kafé Hängmattan. De berättar om att de helt enkelt ville fylla ett tomrum med Fantasin. Helt enkelt för att det inte fanns några som skrev om det som de ville läsa.

- Vi står för något fräscht och nytt. Det är inte det traditionella upplägget med spalt efter spalt med väldigt liten text med överintellektuella framställningar av ämnen. Vi jobbar efter konceptet att man ska bli jäkligt sugen på att läsa utan att för den skull avvika från seriositeten eller allvaret, tillägger Jessica.

- Vi bidrar med en mångfald och är emot det som pådyvlas uppifrån, vi kommer underifrån, från sidan, eller från alla håll. Vi vill inte heller framställa oss som überfeminister, även om vi oftast har en feministisk ingång till det vi skriver om, säger Elin Boardy.

Fantasin är en av många nya kulturtidskrifter. Fabrik, O-tidskrift, Cora och Pajazzo är bara några i tidskriftsboomen som visat att det går att producera vassa och högkvalitativa tidskrifter för nästan inga pengar alls. Detta samtidigt som de stora trögrörliga drakarna BLM, Artes och Allt om Böcker gick under när de förlorade stödet från Kulturrådet. I dag kan i praktiken vem som helst sätta igång och driva tidskriftsförlag, detta utan att ha tillgång till stora ekonomiska resurser.

- Vi håller till i varandras vardagsrum där vi har te och mackaträffar, små tantfikor, och så massor av prat, berättar Elin med ett leende.

På dessa kreativa och livliga redaktionsmöten lever de upp till tidskriftens ambitioner.

- Fantasin betyder för oss det hejdlösa, kreativa påhittandet, säger Elin.

De berättar att deras redaktionsmöten

är avspända och uppmuntrande. Samtalen kretsar oftast runt det privata, även det banala, och mynnar allt som oftast ut i större frågor.

- Det personliga är politiskt. Människors tankar och idéer är grogrunden för all kultur. Vi lyssnar på varandra och ingen säger NEJ, utan istället JA, tills vi alla svävar någonstans under taket allihopa, skrattar Elin.

Jessica Schiefauer och Elin Boardy är mer än less på de traditionella och, som de säger, 'gubbiga' kulturtidskrifterna.

- Det finns en slags prestige i deras texter som utstrålar den där gubbigheten. Det handlar mer om att visa sig på styva linan och glänsa med sina kunskaper än att skriva för läsaren. Vi vill skriva för intellektet och hjärtat. De flörtar inte med sina läsare, men det tycker vi att man ska göra. Det är okej, säger Elin.

Målet är att göra en lättillgänglig tidskrift utan att för den skull vara oseriös. Faktum, de hemlösas tidning, är en inspirationskälla som just lyckas med att kombinera allvarligt innehåll med lätt hand. Och så den feministiska tidskriften Bang, även om deras texter kan vara mer krävande.

Förutom Linnéa Bernerman, som står för den grafiska formgivningen, har alla i Fantasins redaktion skrivandet som sin passion. De håller alla på med enskilda projekt som romaner, noveller och artiklar. Som avbrott till det ofta ensamma och isolerade skrivandet fungerar Fantasin som ett skönt avbrott.

Elin och Jessica har båda bakgrund från olika skrivarskolor vilket de ser både för- och nackdelar med.

- Vi ställer väldigt höga kvalitetskrav på alla våra texter, på allt material. Alla texter får finna sig i intensiv närläsning flera varv. Både språkligt och litterärt men vi har också modet att bryta mot konventioner och regler som lärs ut, säger Jessica.

Än så länge görs tidskriften mer eller mindre ideellt men de hoppas att få det ekonomiska stöd från statens kulturråd som de sökt. De berättar att de fått ett stipendium, varifrån kan de inte avslöja för tillfället, och att det kommer att bekosta ett nummer nästa år.

Fantasin utkommer med tre nummer per år och i början av november får vi läsa om revolution, det är nämligen temat för numret. Då lär Fantasin bjuda på det de strävar efter: 'Den där svindlande känslan som finns i ett riktigt bra samtal där alla har släppt garden, så att man tillsammans kan bege sig ut i det ännu otänkta!'

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mariam delar med sig av sig själv

Stockholmsbaserade Mariam Wallentin utgör vanligtvis ena halvan av duon Wildbirds & Peacedrums. Nu går hon solo och kallar sig Mariam the believer. SFT träffade sångerskan vars album Blood donation fått översvallande recensioner.

”Jag vill förändra människors liv”

I Våga minnas berättar Ewa Cederstam om hur hon som ung blev utsatt för våldtäkt, och hur denna händelse påverkat henne. Nu tilldelas hon Dorispriset för sin hyllade dokumentärfilm.

Fria.Nu

Isola – en ö ockuperad av konstnärer

Avskärmat från centrala Milano av järnvägsspår, en motorväg och några kanaler, ligger stadsdelen Isola. Namnet betyder ö, och under 30- och 40-talet var Isola ett centrum för antifascistiskt motstånd. Efterkrigstidens moderniseringsvåg lämnade inga större spår, först på 90-talet blev området intressant för stadsplanerare. Isola Art Center tar konsten till hjälp för att bevara stadsdelen mot exploatering.

Fria.Nu

Trögt sökande efter samhörighet

I sin nya essäsamling Den obekväma zonen möter vi författaren Jonathan Franzen innan han blivit känd och framgångsrik. Handlingen i essäerna kretsar kring hans barndom och relationen med föräldrarna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria