Den 3 oktober inleder Turkiet sina medlemskapsförhandlingar med EU. I år är det 90 år sedan detta 1900-talets första folkmord började iscensättas av turkiska nationalister; den 24 april 1915 samlades hundratals intellektuella och framstående armenier in för att sedan avrättas. Detta skulle bli startskottet för planerna för att utrota alla främst armenier, men även andra grupper som assyrier/syrianer, kaldéer och greker.

Folkmordet skulle medföra att mellan en och två miljoner armenier, runt två tredjedelar av den samlade befolkningen, och därutöver en halv miljon kristna, bragdes om livet. Året 1915 kallas 'Svärdets år', och var kulmen på förföljelser och motsättningar som hade startat långt innan, med ett tidigare folkmord 1886 då hundratusentalet armenier massakrerades.

Turkiet framhärdar än i dag i att dementera att det existerat någon förintelse i Turkiet och arbetar aktivt, i Sverige och runtom i världen, med att mörklägga och bagatellisera det som faktisk inträffade.

Turkiets officiella syn kan vid första anblicken te sig aningen märklig, då Turkiet inte ens existerade som stat och det inte finns någon i dag levande person som kan stå till svars för dåtidens tragedi. Mycket med förnekelsen har att göra med demokratiska brister och de lagregleringar som kriminaliserar användandet av ordet 'folkmord' för att beskriva det inträffade. Men faktum kvarstår, den armeniska civilisationens vagga har blivit skändad och de armenier som bodde i Anatolien finns inte längre kvar.

Efter att den del av det armeniska landskapet som inte kom att införlivas i Turkiet blev självständigt från Sovjetunionen 1991, har Turkiet inlett en politisk och ekonomisk blockad. Europaparlamentet uppmanades i en resolution 28 januar, 2002 att avbryta blockaden mot Armenien, och med stöd av en tidigare resolution uppmanar man även den turkiska regeringen att erkänna folkmordet 1915 som ett faktum och inleda en försoningsgrund.

Vi finner EU:s ståndpunkt enormt glädjande och uppmuntrar att Sverige tillstyrker den med eftertryck. Turkiets inställning är oacceptabel, och Europa och världssamfundet måste visa tydlighet gentemot Turkiet i dessa frågor.

Även om landet krystat fram en konferens om ämnet i sista stund innan förhandlingsstarten, kan detta inte anses som tillräckligt. Turkiet har valt att göra frågan politisk genom sitt förnekande. Därför krävs det också en politisk markering och inte endast att man förpassar den till historiker som förhalar ett erkännande och fördömande.

Vår hållning är att förhandlingar om EU-medlemskap för Turkiet inte kan leda till någonting så länge landet aktivt förnekar folkmordet på armenierna. För oss handlar denna fråga om respekt för folkmordets offer och överlevande, samt om vår gemensamma uppgift att lära av historiens grymheter för dessa aldrig ska kunna upprepas, samt en tydlig markering och färdriktning för att visa vilka värderingar som ligger till grund för den Europeiska unionen.

Joseph Christenson (kd)

Förbundsstyrelseledamot Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Pierre A. Karatzian (kd)

Distriktsstyrelseledamot Kristdemokratiska ungdomsförbundet Stockholms län

och Kristdemokraterna i Solna

Annelie Enochson (kd)

riksdagsledamot