Den 28 oktober enades socialförsäkringsutskottet om den tillfälliga lag som ska ge flyktingar som fått avslag från Utlänningsnämnden en ny prövning. Betänkandet 2005/06: SfU5 ersätter nu motionen 2005/06: Sf364 som tidigare lagts av vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet. Den motionen förkastades i lagrådet.

- Det här är den nya lagen som kommer att gå igenom den 9 november eftersom majoriteten är för den. Den färdiga lagen kommer bara att innehålla mindre korrigeringar, säger Karin Laan, kanslichef på socialförsäkringsutskottet.

Betänkandet utgår i stort från motionen. Genom vissa kompletteringar vill man minska tolknings- och tillämpningssvårigheterna för Migrationsverket som är den myndighet som ska pröva ärendena för uppskattningsvis 20 000 gömda flyktingar. Den nya lagen väntas träda i kraft den 15 november.

- I den nya tillfälliga lagen ska likvärdiga fall behandlas lika. Men eftersom varje fall prövas individuellt kan det ändå bli vissa skillnader. Varje fall är unikt, säger Kari Hasselberg, föredragande i socialförsäkringsutskottet. Både flyktingen och Migrationsverket kan ta initiativ till en ny prövning. Först ska Migrationsverket utreda om flyktingen har ett skyddsbehov. Då ska man ta hänsyn till nya skäl som uppkommit under den tid som flyktingen hållit sig gömd. De skyddsbehov som flyktingen fått avslag på av Utlänningsnämnden ska alltså inte räknas in.

- Här ska en ny prövning ske på de nya grunderna som uppstått efter avslaget, säger Kari Hasselberg.

Sedan ska man se om det finns praktiska hinder för avvisningen och därefter ska Migrationsverket utreda om det finns medicinska skäl för en avvisning.

Här är det inte frågan om hur sjuk personen i fråga är, utan om sjukdomen är ett hinder för att avvisa honom.

- Om det finns en möjlighet att personen tillfrisknar, kan personen få ett tillfälligt uppehållstillstånd om han inte har andra skäl för att få stanna, säger Kari Hasselberg.

När detta är utrett ska Migrationsverket ta hänsyn till om de ska bevilja uppehållstillstånd på grund av 'humanitär angelägenhet'. Här tar man hänsyn till om flyktingen varit i Sverige under lång tid. Här finns ingen exakt tidsgräns, vare sig för barn eller vuxna. Flyktingen måste också bevisa att han varit i Sverige även när han levt gömd.

Barn ska man ta extra stor hänsyn till. Man anser att barn kan ha en stark anknytning till Sverige efter en ganska kort tid. Barnet kan ha gått i svensk skola och fått vänner. Man ska också ta hänsyn till om barnets hälsa och utveckling kan skadas om det skickas tillbaka till hemlandet.

- Här kan svåra upplevelser i hem-landet spela in. Man gör en bedömning av hur barnets psykosociala utveckling kan påverkas vid ett återvändande, säger Kari Hasselberg.

Sedan görs en samlad bedömning av uppgifterna som ska utgöra grun-den för om flyktingen får uppehålls-tillstånd eller inte. Då ska man också räkna in om flyktingen gjort allt han kan för att fastställa sin identitet.

- Vid en oklar identitet kan personen få ett tillfälligt uppehållstillstånd under tiden identiteten utreds, säger Kari Hasselberg.

När flyktingen ansöker om att hans fall ska prövas på nytt, får han ett offentligt biträde om Migrationsverket inte på ett tidigt stadium bedömer att flyktingen kommer att få ett uppehållstillstånd. Om personen får ett nej från Migrationsverket kan beslutet inte överklagas.

- Men det är inget som hindrar att flyktingen lämnar in fler ansökningar innan den 31 mars, om nya omständigheter gör att han kan söka igen, säger Kari Hasselberg.