Asyltribunalen hade åtalat Migrationsverket, Utlänningsnämnden och statsminister Göran Persson. Men ingen av dem kom dit. De kanske skulle ha svårt att försvara sig: 1,2 procent av dem som söker asyl i Sverige får flyktingstatus. I Kanada får 45 procent flyktingstatus. FN:s tortyrkommitté har fällt Sverige elva gånger för brott mot FN:s regler om tortyr. De har inte fällt något annat land så många gånger. 23 161 personer sökte asyl i Sverige förra året. Bara tio procent fick uppehållstillstånd. De flesta fick uppehållstillstånd av humanitära skäl.

George Bizos var med i juryn. Han är en känd advokat. Bland annat har han försvarat Nelson Mandela. Operasångerskan Barbara Hendricks var också med i juryn. Hon har arbetat med flykting-frågor i FN. De här personerna var också med: Sydia Nduna, som arbetar med migration i Kyrkornas världsråd. Eric Östberg, före detta överåklagare vid krigstribunalen i Haag. Göran Melander, professor i folkrätt. Agneta Pleijel, författare. Björn Linnell, ordförande i Svenska Pen, som ordnade tribunalen.

Fyra advokater kallade in vittnen. Det första vittnet var advokaten Hans Hjalmers. Hans Hjalmers har arbetat med asylärenden sedan 1975. Han berättade om hur Migrationsverket avgör om de kan tro på vad en flykting säger.

- Först bestämmer Migrationsverket om flyktingen ska få uppehållstillstånd. Sedan skaffar de information som ska visa varför de har bestämt som de har gjort.

De flesta får inte uppehållstillstånd. Därför letar de efter något som inte stämmer. Därför frågar man om pass, vilken väg flyktingarna reste och ber dem visa biljetter. När de hittar något som inte stämmer, säger de att flyktingen ljuger om allt.

När Migrationsverket vill veta något om ett land, frågar de den svenska ambassaden i landet. Även om det finns många rapporter om landet, lyssnar de mer på ambassaden.

- Ambassaden ska arbeta för att länderna ska vara vänner. Att ge en person asyl från ett land anses vara en fientlig handling, säger Hans Hjalmers.

Det är svårt att få asyl för att man har varit politiskt aktiv, säger Hans Hjalmers. En person som till exempel har varit med i styrelsen för ett parti får inte asyl. Migrationsverket säger att partiet kan skydda personen. En vanlig medlem i ett parti, eller någon som till exempel delar ut flygblad, får inte heller asyl. Migrationsverket säger att polisen inte bryr sig om sådana medlemmar.

Om något hemskt har hänt en i hemlandet, ska man genast bevisa det. Men det är svårt för människor som har blivit utsatta för tortyr eller våldtäkt. De kan ofta inte minnas allt på en gång. Det gör alltför ont. Minnena kommer lite i taget. Det är svårt att berätta om dem.

Man ska kunna få asyl för att man blir förföljd på grund av sin religion. Men Migrationsverket säger:

- Du behöver väl inte visa vilken religion du tillhör.

Homosexuella och bisexuella behöver inte heller visa vilka de är, tycker Migrationsverket.

Stig-Åke Pettersson arbetar med flyktingfrågor på RFSL. RFSL är ett förbund för personer som inte är heterosexuella. Stig-Åke Pettersson säger att Migrationsverket uppmanar homosexuella och bisexuella att låtsas vara heterosexuella. De säger att personerna inte blir förföljda då. Migrationsverket säger att det behövs fyra vittnen för att man ska kunna döma någon för homosexualitet i Iran. Men om det inte finns fyra vittnen, kan domaren döma som han tycker och enligt koranen.

- Alla har rätt att ha ett sexualliv. Alla har rätt att träffa andra som är som de, säger Stig-Åke Pettersson.

Många asylsökande kommer från länder där det är förbjudet att vara homosexuell. Många av dem vågar inte säga till Migrationsverket att de är homosexuella, berättar han.

Några svenska företag undersöker flyktingarnas språk för att få veta varifrån flyktingarna kommer. Företagen arbetar också åt andra EU-länder. Om en person säger att han kommer från ett land, men talar ett språk som man talar i ett annat land, kan man avvisa personen. Då tycker Migrationsverket att personen ljuger.

Personerna som ska undersöka språket har ingen särskild utbildning, de är bara duktiga på språk. De lyssnar på flyktingens brytning för att kunna höra varifrån hon eller han kommer.

- Innan personerna kommer till EU, kan hon eller han ha flyttat runt i olika länder. Olika språk lånar också ord av varandra.

Maria Bexelius är statsvetare. Hon har skrivit en rapport om asylsökande kvinnor. Den heter Kvinnor på flykt. Maria Bexelius säger att kvinnor arbetar politiskt på ett annat sätt än män. En man går med i ett parti. En kvinna arbetar mot kvinnoförtryck genom att bryta mot normer i samhället.

När män slår kvinnor, räknar Sverige inte det som skäl för asyl. Om en polis våldtar och torterar en kvinna, ska hon kunna berätta allt om det efteråt, tycker Migrationsverket.

- Sedan skickar de henne till en annan del av hemlandet. Migrationsverket säger att kvinnan bara har råkat träffa en dålig polis. De säger att polisen ska skydda henne.

Barnläkaren Henry Ascher undersöker barns skäl för asyl. Han säger att 80 procent av barnens asylskäl inte utreds. Ofta bryr sig Migrationsverket inte om utredningarna. Henry Ascher säger att samma person inte ska utreda asylskälen och ge avslag. Då kan barnen inte lita på vuxna sedan.

- Efter tsunamin lärde vi oss vad ett barn behöver efter en hemsk upplevelse: vänner, trygghet, kärlek, tid och stöd. Men flyktingbarn får inte det.

Peter Nobel är före detta diskrimineringsombudsman. Han är med i CERD, som arbetar mot etnisk diskrminiering i FN. Peter Nobel säger att Migrationsverket ofta skickar tillbaka personer som har blivit torterade. Sedan blir personerna torterade igen. Sverige har skrivit under FN:s regler om tortyr. Reglerna säger att tortyr är helt förbjudet. Man kan inte skylla på order, terrorism eller säkerhet.

Anders Sundkvist från Rådgivningsbyrån för asylsökande berättade om vad Migrationsverket menar med 'humanitära skäl'. I dag säger de att bara sjukdomar är 'humanitära skäl'. Och det gäller bara om man inte alls kan behandla sjukdomen i hemlandet.

- Det spelar ingen roll om flyktingen kan få någon behandling.