Vilka attityder, tankar och handlingar styr valet att gå i pension tidigt eller stanna kvar länge i yrkeslivet? Den frågan har Arbetslivsinstitutet sökt svar på i studien Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? 2 942 personer som arbetar inom hälso- och sjukvård födda 1949 eller tidigare har fått svara på enkätfrågor.

Bakgrunden är att fler och fler börjar gå i pension tidigare, samtidigt som människor blir friskare och lever längre. Den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige är 63,8 år för män och 62,5 år för kvinnor. Från 61 års ålder kan man gå i pension, men man tjänar mycket på att gå i pension vid 67 år.

- I den här studien var det lands-tinget i region Skåne och Arbetslivsinstitutet som ville se vad som kunde göras för att behålla sin personal längre så att de kan överföra sina kunskaper till dem som ska ta över, säger Kerstin Nilsson, folkhälsovetare på Arbetslivsinstitutet.

Men den samhällsekonomiska vinsten att staten tjänar på att folk jobbar längre ligger bakom hela frågeställningen. Arbetslivsinstitutet arbetar bland annat med forskning om arbetslivet på regeringens uppdrag.

42 procent svarade att de varken kan eller vill arbeta till 65 år eller längre (grupp ett). Här spelade ekonomin en stor roll. De skulle sluta genast om de hade ekonomiska förutsättningar för det.

I den här gruppen fanns de med fysiskt och psykiskt ansträngande arbeten. De tyckte också att arbetstakten var för hög. De ansåg att deras yrkeskunskaper inte togs tillvara på arbetsplatsen. Många hade varit med om omorganisationer och var oroliga för kommande förändringar.

37 procent angav att de både kan och vill arbeta till 65 år eller längre (grupp två). Här fanns de med god hälsa och arbetsglädje. De var stolta över sitt arbete och led inte av för hög arbetstakt. De diskriminerades inte på grund av sin ålder utan ansåg att deras kompetens togs tillvara på arbetsplatsen.

17 procent svarade att de kan men vill inte arbeta längre än 65 år (grupp tre). Dessa personer hade en ganska bra fysisk arbetsmiljö och hade en god hälsa. Men de var varken stolta över eller nöjda med sitt arbete. De ansåg att det fanns för få möjligheter att använda sin yrkesskicklighet. De äldres kompetens värdesattes inte i organisationen. Familj och fritidsintressen var för denna grupp mer intressant än arbetet.

Tre procent, det vill säga 56 personer sade sig inte kunna men vilja arbeta till 65 år eller längre. Eftersom de var så få, togs de inte med i analysen.

- De äldre som hade ett motiverande, stimulerande arbete och relativt bra fysisk och psykisk arbetsmiljö ville stanna på sin arbetsplats längre, säger Kerstin Nilsson.

En undersökning från 1985, Disorganized Capitalism, utförd av forskare vid Cambridge visar att allt färre arbetar av plikt, för att göra rätt för sig och för att bidra till välfärdssystemet. Det är alltså bara de i grupp två som frivilligt arbetar till dess de är 65 år eller äldre, behövs det andra åtgärder av arbetsgivare för att behålla sina anställda längre.

- Inte ens de i grupp ett med psykiskt och fysiskt tungt arbete, ville arbeta till 65 år, trots att de skulle få svårt att klara sin ekonomi om de gick i pension tidigare.

Mer inflytande vid omorganisationer och bättre arbetsmiljö skulle locka fler att arbeta längre tid. Även lugnare arbetstempo med fler pauser skulle göra att grupp ett och tre arbetade längre. Flexiblare arbetstider skulle minska konflikten mellan arbetsliv och privatliv.

- Att inte få stimulerande arbetsuppgifter gör att många vill lämna arbetslivet tidigt. Detta kan lösas genom vidareutbildningar. Tyvärr är det så att många arbetsgivare inte satsar på äldre. Men när de inte gör det, går de också tidigare i pension.

Kerstin Nilsson anser att arbetsgivare också måste tillskriva äldre deras rätta värde genom att efterfråga deras erfarenheter, kunskaper och kompetenser från ett långt arbetsliv. En annan studie, RFV 2003:10, visar att ökad ålder i allmänhet inte försämrar en människas förmåga att utföra sitt arbete. Svårigheter som uppstår kan lösas med vidareutbildning, tätare pauser med mera. Minskning av intellektuell kapacitet beror oftast inte på åldrandet i sig utan på brist på motivation, sjukdomar eller negativ förväntan.

- Det bästa vore att skapa ett system som ökar de individuella valen och inte låser karriär och utbildning till ålder.

En genusanalys och en analys av vilka yrkesgrupper de tre grupperna innehåller kommer att göras under våren.