Redan när Indien blev självständigt från Storbritannien 1947 lovade landets första premiärminister Jawaharlal Nehru en omfattande jordreform. Mark till de fattiga tillsammans med kampanjer mot analfabetism och utbyggnad av hälsoväsendet var tre av utmaningarna för det nya Indien, sa Nehru.
Nästan sex årtionden senare har bara två av landets delstater, Västbangalen och Kerala, delvis uppfyllt löftet om en jordreform. Över 60 procent av Indiens fler än en miljard invånare är beroende av jordbruket. Och trots att fördelningen av marken därför är central för en majoritet av medborgarna har politikernas intresse för markfrågan blivit allt svalare.

Planeringskommissionen, som övervakar Indiens utveckling, skriver i sitt senaste planeringsdokument att 'jordreformer verkar ha hamnat i bakgrunden i mitten av 1990-talet. På senare tid har flera initiativ från delstatsregeringar handlat mer om att liberalisera marklagarna för att gynna storskaligt jordbruk'.
Men Indiens jordlösa massor tiger inte stilla. Närmare tusen personer från tre av landets minst utvecklade, men mest mineralrika delstater; Bihar, Chattisgarh och Madhya Pradesh höll i december vad de kallade 'Parlamentet för underpriviligerade'.
Mötet hölls i den medeltida staden Gwalior i Madhya Pradesh, 320 kilometer söder om Delhi. En av organisatörerna, PV Rajagopal, varnade regeringen för att om den inte gör något åt majoritetens problem de närmaste 21 månaderna så väntar massaktioner.
- Det blir ingen fred och rättvisa i byarna förrän en jordreform har genomförs. Vi ser skämmande exempel där människor som kommer utifrån lägger beslag på stora landområden medan de fattiga lokalinvånarna förvägras mark, säger han.
På senare tid har flera incidenter inträffat där fattiga människor som faktiskt ägt mark har tvångsförflyttats. Den 2 januari sköt polisen ihjäl tolv personer under protester mot byggandet av ett stålverk på deras jordbruksmark i Kalinga Nagar i Orissa. Bönderna hävdar att den kompensation de fått var för liten.
- Det finns ingen plats för de fattiga. De drivs både ut ur byarna och från slummen i städerna, säger Rajagopal, verksam på organisationen Ekta Parishad.
Sane Mani från Kalahandi i Orissa är en av dem som drabbats av tvångsförflyttning. Hans föräldrars mark beslagtogs av mäktiga markägare.
- Vi hade mark men tvingas nu leva som bärare, säger han.
I januari varnade ekonomen och nobelpristagaren Amartya Sen för att Indien aldrig kommer att kunna bli en viktig spelare i världsekonomin om landet inte genomför en verklig jordreform. Sen framförde sitt tal på en vetenskaplig kongress i Hyderabad där premiärministern Manmohan Singh deltog.
- Vår vision för Indien dör i ett land där häften lever som i Kalifornien och andra hälften som i Afrika söder om Sahara, sa Sen.
Hon tillade att politikerna kan lära en del av den senaste jordreformen i Kina som har bidragit till det landets otroliga utveckling de senaste två årtiondena.
Även regeringens egna uppskattningar visar att takten på jordreformen har saktats ner. I mitten av 1990-talet hade ynka två procent av indisk jordbruksmark delats ut till jordlösa. Och planeringskommissionen medger öppet att inte mycket har skett sedan dess.