Europeiska varor slår ut lokal produktion i Ghana
Produktionen av kyckling i Ghana stod för 95 procent av marknaden 1992. I dag är den mindre än 10 procent eftersom billiga europeiska importer slår ut den inhemska produktionen.
Ghana importerade 26 000 ton kyckling 2002. Den största delen kom från EU, där bönderna får generösa subventioner. Två år senare importerades nästan 40 000 ton.
- Varför ska en kyckling som säljs för 4-5 pund i Storbritannien, säljas för 1,50 i Ghana trots kostnaderna för transporten? undrar Ernest Owusu-Afari, vd för Afariwaa Farms, en av få kycklingproducenter som finns kvar i landet.
- Det beror enbart på att brittiska bönder får möjlighet att exportera sitt överskott billigt.
Afariwaa Farms har mängder av tomma hönshus på marker som är igenvuxna av ogräs, och drivs nu på enbart tio procent av sin kapacitet. Ökande produktionskostnader har lett till en kraftig minskning av antalet arbetstillfällen och ägarna överväger att stänga sitt slakteri. För hundratals småskaliga producenter har importen varit förödande.
- Det är ett helvete. Nu kan man bara föda upp höns åt familjen - absolut inte för marknaden, säger Joyce Armah, hönsbonde i Accra.
Den billiga importen har inte bara slagit mot fågeluppfödarna. Ghanas textilindustri har också drabbats hårt av billigare kinesiska varor som importeras lagligt eller smugglas in i landet.
Och den lokala risproduktionen är nästan helt ödelagd. Enligt FN:s jordbruksorgan UNFAO importerar Ghana ris för mer än 1,2 miljarder US-dollar, och importen har fyrdubblats mellan 1993 och 2002.
- Vi kan inte öppna våra marknader och förvänta oss att kunna konkurrera med jättarna från USA, Asien och Europa. Regeringen måste agera nu, säger fackföreningsledaren Kofi Davoh.
Men myndigheterna har inte velat införa några protektionistiska åtgärder. De menar att den inhemska industrin inte kan tillgodose efterfrågan.
En del frågar sig nu om inte Ghana borde ta efter grannlandet Nigeria, som har begränsningar för importen av produkter som textilier, fågel, plast och ris.
- Nigerias vägval kan ha ett visst berättigande. Vi kan använda olika alternativ, såsom subventioner, lägre räntor, ökade införselavgifter, införselkvoter eller regelrätta förbud, säger Tetteh Homeku, projektchef för Third World Network-Africa, som arbetar för rättvis handel.
- Om Ghanas ekonomiska politik även i fortsättningen styrs av importörernas intressen, i stället för av de inhemska producenternas intressen, så har vi problem, säger Homeku.
