- Det är oerhört viktigt att de hål som finns täpps till, så att personer som behöver skyddade personuppgifter kan känna sig trygga med att lämna ut dessa till alla myndigheter, säger Lena Lenberg som är handläggare på justitiedepartementet.
Så är det inte i dag. För domstolar gäller sekretess endast om personuppgifterna kommer från Skatteverket eller rör familjetvister och sexualbrottsmål. Om en person däremot lämnar uppgifterna själv betraktas de som offentlig handling. Med den nya lagen kommer även domstolar att kunna sekretessbelägga dessa kontaktuppgifter.
Problematiken gäller även andra myndigheter som tidigare kunnat lämna ut uppgifter.
- Hos regeringskansliet är personuppgifter offentliga handlingar. Exempelvis kan en människa med skyddade uppgifter - som i desperation skriver eller ringer till oss - få sina uppgifter röjda, berättar Lena Lenberg.

Nytt blir också att även högskolor och universitet kan hemlighålla kontaktuppgifter. Tidigare gällde lagen endast grundskolor och gymnasier.
Förfarandet kommer vara detsamma. En skriftlig ansökan skickas till Skatteverket med bifogat intyg från antingen polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller ideell jourverksamhet. Ett godkännande av Skatteverket kommer inte heller i framtiden innebära att uppgifterna automatiskt är sekretessbelagda hos alla myndigheter. Personen måste meddela detta vid varje ny kontakt med en myndighet. Det är sedan upp till den enskilda myndigheten att fatta beslut om uppgifterna ska beläggas med sekretess.
- I praktiken ska det mycket till för att skyddet av personuppgifter hos Skatteverket inte ska gälla även hos en annan myndighet. Men det är viktigt att varje myndighet, utifrån tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, fattar egna beslut. Det nya är att alla myndigheter ska ha en möjlighet att sekretessbelägga, förklarar Lena Lenberg.

Lagändringarna ska ge ett minimiskydd som gäller bland annat uppgifter om bostadsadress, hem- och mobiltelefonnummer, e-postadress och uppgifter om arbetsplats.
Det är framför allt kvinnor som kan vara i behov av skyddade personuppgifter. Enligt en ny studie från Brottsförebyggande rådet utsattes 30 000 kvinnor det senaste året för förföljelse, hot eller trakasserier av sin nuvarande eller tidigare partner. På kvinnojouren i Göteborg möter man några av dessa människor.
- Flera anser att det inte är någon idé att få skyddade uppgifter. De menar att det i dag är relativt lätt att ta reda på uppgifterna, berättar Katarina Björkgren på jouren.
Många har även barn vilket, enligt Katarina Björkgren, kan försvåra beslut om skyddade uppgifter.
- Det kan handla om allt från att barnen inte skulle kunna vara med på skolfotograferingen till att man inte vill att barnet ska behöva flytta och byta skola. Har föräldrarna gemensam vårdnad är det praktiskt svårt med skyddade personuppgifter - även för mamman.
Katarina Björkgren anser att förslaget till nya sekretessbestämmelser är mycket bra då det finns kvinnor som är i behov av detta. Samtidigt vill hon att ljuset sätts på förövaren och på vad som kan göras för att få personen att sluta hota och förfölja.
- Jag skulle vilja att besöksförbudet användes mer och att en överträdelse mot detta fick kraftigare påföljder. Med skyddade uppgifter begränsas kvinnans handlingsutrymme. Ett liv med skyddade personuppgifter innebär att många rättigheter - som avbetalningar, subven- tionerade matkort för barnen, hälso- och sjukvård - inskränks.
Om lagändringen går igenom börjar den gälla från 1 september i år.