Fria.Nu

Jämställdhetens lönsamhet tvingar män att tänka om

Näringslivet har kommit med två rapporter om jämställdheten i arbetslivet. Efter tjugosex år med en jämställdhetslag tycks företagen vaknat.

Chefsorganisationen Ledarnas enkät 'Chefsbarometern 2006' visar att kön har betydelse för hur ett gott ledarskap definieras, vilka drivkrafter som är viktiga i arbetet och vid tillsättning av nya chefer. Undersökningen, som omfattar tusen chefer i Sverige, belyser att kvinnliga och manliga direktörer har olika förutsättningar att klara av sitt arbete samt olika krav och förväntningar på sig.

För kvinnliga chefer är det viktigare att 'tycka om att se människor växa' och att vilja 'engagera, motivera och utveckla andra' än för manliga. Karaktärsdrag som kvinnliga chefer anser kännetecknar ett gott ledarskap, men också egenskaper som i högre uträckning har betydelse för om en kvinna erbjuds en chefstjänst. Att tidigare ha gjort ett bra jobb är också av större vikt för kvinnor än för män.

Även i Almegas rapport Så kan företagen nyttja sin fulla potential - Jämn fördelning mellan kvinnor och män som konkurrensmedel framkommer skillnader i hur män och kvinnor ser på ledarskap och vad som är avgörande för att få ett chefsarbete. Kvinnor menar att sociala könsroller och samhällsstrukturer ligger bakom att det i dag finns få kvinnliga chefer, medan män betonar att det är personliga egenskaper som bestämmer vem som blir chef.

- Varför det är så vet jag inte. Men jag tror att det kan bero på att det har varit enklare för män att komma in på arbetsmarknaden. De har inte behövt reflektera över varför de fått arbetet, säger Lise Langseth som är chef för Svensk Teknik och Design och initiativtagare till Almegas rapport.

Men hon menar att dagens globaliserade värld tvingat företag att tänka om för att överleva.

- Tidigare har de inte behövt

ifrågasätta sin organisationskultur. Man har kunnat gå på i samma gamla 'så har det alltid varit'-spår. Men det går inte längre. Nu krävs ett nytt tankesätt och då är det viktigt att synliggöra att jämställdhet och mångfald ger vinst. Därför efter-lyser vi mer forskning kring jämställdhet och lönsamhet.

För jämställdhet skapar lönsamhet. Det har forskning från USA och Storbritannien visat. Men, poängterar Lise Langseth, undersökningarna är bristfälliga. Och i Sverige är studierna få. En fem år gammal rapport från Nutek - Verket för näringslivsutveckling - har emellertid konstaterat samma positiva effekter som den internationella forskningen.

- Det är just mångfalden - olika människor med olika bakgrund och erfarenheter - som är nyckeln till bättre resultat. Detta då det skapar den kreativitet som behövs på en arbetsplats, understryker Lise Langseth.

JämO verkar för fler kvinnliga chefer. Bland annat har de medverkat i EU-projektet 'Women to the Top' som avslutades i januari förra året.

- Under nästa år kommer JämO att följa upp de handlingsplaner som de medverkande företagen tagit fram för att öka andelen kvinnor på toppositioner. Detta kommer vi att göra genom en diskussion kring vad som gick bra och vad som gick mindre bra, berättar Jaime Aleite som är utredare på JämO och ansvarig för uppföljningen av Women to the Top och JämO:s projekt Glashuset som syftar till att stödja arbetsgivares arbete med att rekrytera könsneutralt.

En orsak till att jämställdhetens effekter på lönsamheten inte diskuterats tror Jaime Aleite beror på mätningssvårigheter, vilket gör att forskningen har svårt att lägga fram vetenskapliga hårdfakta.

- För oss på JämO handlar jämställdhet om mänskliga rättigheter, därför är det lite tråkigt att ingången till arbetet med jämställdhet inom arbetslivet går via lönsamheten. Men vi får samtidigt respektera företagens villkor.

Han är inte förvånad över att Almegas rapport visar att kvinnor i större utsträckning än män tror att jämställdhet genererar vinst.

- Män är sämre pålästa eftersom de inte blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Att vara insatt ingår i den diskriminerades överlevnadsstrategi. Kvinnor vet av erfarenhet att jämställdhet lönar sig.

Jaime Aleite menar att vad rekryterarna lägger i ordet kompetens är avgörande för vem som får chefsjobbet. Många gånger är denna definition mycket snäv - en definition som i stor sett alltid passar in på just medelålders heterosexuella svensson-män.

Därför tycker han inte att det är märkligt att cheferna i Ledarnas undersökning ansåg att de fått arbetet för att 'de som rekryterade mig trodde att jag hade ungefär samma egenskaper som de själva' eller att männen i Almegas undersökning hänvisar till personliga egenskaper snarare än samhälls- och maktstrukturer.

Fakta: 

Fakta om jämställdhet i företagstoppen
* 85 procent av alla ledamöter i svenska bolagsstyrelser är män. 90 procent av alla direktörer är män. I de 300 största börsnoterade företagen som SCB följer har andelen kvinnor i bolagsstyrelserna ökat från 9 till 16 procent. Men affärs- och kreditupplysningsföretaget UC:s kartläggning av 253 000 svenska aktiebolag visar att andelen kvinnor inte ökat, utan parkerat sig på 15 procent. (Källa: Dagens Industri 13/2).
* Under 2004 ökade manliga direktörers löner med fem procent medan de kvinnliga direktörernas löner endast ökade med tre procent. (Källa: UC:s undersökning av svenska VD-löner).

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fp: Feministiskt initiativ är ett vänsterparti

Fi ställer upp i riksdagsvalet under parollen 'Feministiskt initiativ - en ny dimension i politiken'. Det är dock få politiker som känner sig utmanade. Men undantag finns. Folkpartister runt om i landet bjuder nu in Fi till debatt om jämställdhet. I onsdags kväll hade turen kommit till Hallonbergen i Stockholm, där folkpartiets riksdagsledamot Birgitta Ohlsson försökte få talespersonen Sofia Karlsson att erkänna att Fi är ett vänsterparti.

Skyddad identitet ska ge bättre skydd

Regeringen vill att myndigheterna bättre ska kunna skydda personer som blir hotade och förföljda. De vill att alla myndigheter ska kunna bestämma att information om en person är hemlig.

Fria.Nu

Stärkt sekretess för hotade kvinnor

Alla myndigheter ska ha möjlighet att sekretessbelägga kontaktuppgifter som annars riskerar att hamna i fel händer. På så vis vill regeringen skapa ett bättre skydd för personer och närstående som utsätts för hot och förföljelse.

Fria.Nu

Närsjukvård inte samma sak som nära till sjukvård

Inger Ros (s), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län, lovordar landstingets nya satsning på närsjukvård. Men för de boende i Stureby och Bagarmossen kommer vägen till akutmottagningarna att bli längre.

Nollvision mot narkotika krav för organisationsstöd

Svenska brukarföreningen riskerar att förlora sitt organisationsstöd från Stockholms läns landsting. Detta efter påtryckningar från oppositionslandstingsrådet Birgitta Rydell (fp). Hon anser att föreningens arbete går stick i stäv med den svenska narkotikapolitikens vision om ett narkotikafritt samhälle.

© 2025 Stockholms Fria