- Personer som har skyddade personuppgifter ska kunna lämna dem till alla myndigheter.
Det säger Lena Lenberg på justitiedepartementet.
Så är det inte i dag. Domstolar håller personuppgifter hemliga om de kommer från Skatteverket. De håller dem också hemliga om det handlar om bråk inom familjen eller sexbrott. Men om en person själv säger sin adress och sitt telefonnummer till domstolen, är det offentligt. Så är det även med andra myndigheter.
- Hos regeringskansliet är personuppgifter offentliga handlingar. En person med skyddad identitet kanske ringer eller skriver till oss för att få hjälp. Men vi kan säga personens namn, adress och telefonnummer till andra, säger Lena Lenberg.

Hur gör man för att få skyddad identitet? Man skriver ett brev till Skatteverket. Man skickar med ett intyg från polisen, socialtjänsten, hälsovården, sjukvården eller till exempel kvinnojouren. Om Skatteverket godkänner det, får man skyddad identitet. Skatteverket får inte säga till någon var man bor, var man jobbar eller ens telefonnummer eller e-postadress.
Om man har kontakt med någon annan myndighet, måste man säga till den myndigheten att man har skyddad identitet. Då kan den myndigheten bestämma om de ska hålla ens personuppgifter hemliga eller inte. Oftast bestämmer de att personuppgifterna ska vara hemliga.

Regeringen vill ha en ny lag. De föreslår att alla myndigheter ska kunna bestämma att personens adress ska vara hemlig, inte bara Skatteverket.
- Det är viktigt att varje myndighet fattar egna beslut. Men alla myndigheter ska kunna sekretessbelägga personuppgifter, säger Lena Lenberg.

De flesta som behöver en skyddad identitet är kvinnor. Brottsförebyggande rådet har gjort en ny studie. Studien visar att 30 000 kvinnor förra året blev förföljda, hotade eller trakasserade. De som bråkade med kvinnorna var deras män eller deras före detta män. Några av kvinnorna kommer till kvinnojouren i Göteborg. Katarina Björkgren på kvinnojouren säger:
- Många av kvinnorna skaffar inte skyddad identitet. De säger att man lätt kan ta reda på uppgifterna ändå.
Kvinnor som har barn tycker också ofta att det blir svårt för barnen med skyddade personuppgifter.
- Man måste flytta och barnen måste byta skola. De kan inte vara med på klassfotot. Om föräldrarna har gemensam vårdnad är det svårt för mamman att ha en hemlig adress, säger Katarina Björkgren.
Katarina Björkgren säger att regeringens förslag om en ny lag är bra. Men hon vill att man ska göra mer för att den som hotar och förföljer andra ska sluta.
- Jag vill att man ska använda besöksförbud mer. Jag tycker att det ska vara hårdare straff för den som bryter mot besöksförbudet. Det är jobbigt att leva med skyddad identitet. Det blir svårare att köpa saker på avbetalning och att få vård.
Om riksdagen röstar för regeringens förslag, börjar den nya lagen gälla den 1 september i år.