Vi kan börja med att fråga oss hur företagen fungerar och agerar. Här är drivkraften att ständigt öka vinsterna och därmed öka aktiekurserna. För att kunna öka vinsterna kontinuerligt måste företagen hela tiden rationalisera. Man slimmar organisationen, vilket bland annat innebär att avskeda personal. I vissa fall väljer företagen att flytta produktionen till låglöneländer. I dag ser vi att företag som går med vinst ändå planerar att avskeda anställda för att därmed ytterligare öka vinsten. Företagsledningarnas löner och bonusavtal ökar i takt med att ledningen visar sin duglighet genom att höja företagens vinster. Vinsten i sig verkar ha blivit företagens enda drivkraft.
När man tittar på varor som produceras i dag finns det mycket att kritisera. Då ekonomin är drivkraften får kvaliteten och ärligheten stryka på foten. Vi får företeelser som torrvaror, vars paket bara är till hälften fyllda, och produkter där innehållet minskat genom att göra förpackningarna mindre men till samma pris. Det är uppenbart att detta sker för att lura kunderna att tro att de får mer för pengarna än vad de faktiskt får. Sedan är det alla varor med urusel kvalitet. Skor som går sönder efter någon månads användning, kläder som spricker i sömmarna, varor som inte lönar sig att reparera och så vidare. Den ekonomiska drivkraften resulterat i företag som lurar kunder, som producerar varor med dålig kvalitet och företagsledningar som drivs av girighet.
Samma företeelser finner vi längre ner i hierarkin, men här har media gett stort utrymme för åsikter av indignation och nödvändigheten av en förändring. Att människor skor sig på skattebetalarnas pengar ses som ett allvarligare fenomen än att direktörerna förbättrar sin privata ekonomi genom oärlighet gentemot kunderna och sin syn på personalen. Utan folk som tillverkar varorna, inget företag att leda. Försäkringskassan har satt in resurser för att jaga personer som fuskar med bidragen. De personer som fuskar drivs också av girighet, de tillskansar sig mer än vad som är tillåtet. Det debatteras hur man ska tvinga arbetslösa att söka arbeten som inte finns, de arbetstillfällen som företagen rationaliserat bort. Sjuka ska jagas ut på en arbetsmarknad som inte ens kan sysselsätta friska människor. Sedan är det forskare som fuskar med sina rapporter och studenter som fuskar på tentorna. Vad är deras drivkraft, om inte ekonomisk så är den i alla fall egoistisk och synnerligen oetisk. I alla skikt i samhällets hierarki hittar vi alltså fuskare, människor som tänjer på lagarna och etiken för sin egen personliga vinnings skull.
Denna ständiga jakt på pengar gör att fler människor blir arbetslösa på grund av företagens vinststrategier. Människor blir sjuka för att de offrar ett kvalitativt leverne på ekonomins altare. Vi uppmuntras att vara egoistiska. Ingen medkänsla för våra medmänniskor som är sämre lottade. Budskapet trummas ut att du är din egen lyckas smed. Bara du underordnar dig utvecklingen och verkligen vill jobba, så simsalabim, kan du se fram mot ett framgångsrikt liv. Samhällsklimatet har hårdnat och det avläses i att vi har fått tiggare på gatorna, för ett tjugotal år sedan var det ett okänt fenomen i Sverige. Barn och ungdomar är i större utsträckning sjuka och mår dåligt.
Samhället är sjukt och vi har det samhälle vi förtjänar. Människor blir sjuka av att inte tillfredsställa sina egna inre behov. När du sviker dig själv svarar kroppen med samma mynt, den ställer inte upp på ditt svek. Vi måste inse vilka resultaten blir av att sätta ekonomin i första hand. Om människor istället börjar sträva efter kvalitet istället för kvantitet och börjar leva efter sina inre drivkrafter istället för att jaga status och prylar skulle samhället till slut tillfriskna. För att få en förändring i samhället måste alla vi medlemmar i detta samhälle ändra vår inställning och göra andra val. För samhället är vi alla människor tillsammans. Som majoriteten av människorna väljer, så blir samhället.