Tria är ett fackligt samarbete mellan HTF, SKTF och ST och vänder sig till studenter som är på väg ut i arbetslivet. Förra veckan presenterade man en undersökning, Annorlunda, om studenters erfarenheter av diskriminering på grund av etnicitet.

Undersökningen har genomförts i form av en webbenkät som gått ut via Studentkortet till studenter på universitet och högskolor. Urvalet deltagare stämde väl överens med sammansättningen av kön, ålder och etniskt ursprung på universitet och högskolor. Närmare 2 400 studenter deltog.

Undersökningen gjordes för att lyfta fram frågan och visa fackföreningarna hur omfattande problemen är. Tria vill också sätta press på studentkårerna att ta tag i problemen när de uppstår

- Studentkårer måste ingripa mot diskriminering. Det ingår i kåravgiften, säger Camilla Ländin, verksamhetschef på Tria.

Nästan hälften av alla studenter, 49 procent, svarade att de känner någon som blivit utsatt för diskriminering på grund av sitt etniska ursprung, och över hälften, 52 procent, av dem som är födda utanför Norden uppgav att de själva har blivit diskriminerade. Av andra generationens invandrare hade 22 procent diskriminerats.

Mer än hälften av studenterna som fötts utanför Norden hade blivit diskriminerade när de sökt arbete. Drygt 40 procent av dem hade dessutom blivit det i affärer. På krogen var det drygt 30 procent av de utomnordiska studenterna som blivit diskriminerade. Men trots dessa alarmerande siffror hade bara var tionde anmält händelsen. Anledningen till det var att de inte tror att en anmälan skulle ge något resultat.

- Det tror vi beror på att studenter inte alltid vet vart de kan vända sig. Den som blir diskriminerad kan få hjälp av diskrimineringsombudsmannen, fackföreningen eller av den lokala studentkåren, beroende på var diskrimineringen har förekommit, menar Camilla Ländin.

Många studenter anser att diskriminering förekommer på den egna högskolan eller universitetet. Var fjärde svensk och varannan utomnordisk student ansåg det. Bara hälften av alla tillfrågade tyckte att de akademiska lärosätena gjorde något för att motverka det. Av dem som är födda utanför Norden var det bara 40 procent som svarade ja på den frågan.

- Efter den här undersökningen har vi haft kontakt med SFS, Sveriges förenade studentkårer, för att påminna dem om deras skyldigheter att arbeta med frågan. Ingen ska utsättas för diskriminering när de studerar!

Nästan hälften av alla studenterna tror att det etniska ursprunget påverkar möjligheterna att få ett jobb som man har utbildat sig till. Och av dem som är födda utanför norden trodde 65 procent att den etniska tillhörigheten skulle få betydelse för ett framtida arbetsliv.

Trots att tre av fyra studenter säger att de tror att företag och organisationer blir mer produktiva med etnisk mångfald, tyckte bara fem procent att positiv särbehandling alltid ska tillämpas. 60 procent ansåg att det kan användas ibland. Majoriteten av de nordiska studenterna tyckte inte heller att ett visst antal högskoleplatser ska avsättas till elever med utländskt ursprung, medan siffran för de utomnordiska studenterna blev tvärt om.

- Visst kan det låta motsägelsefullt. Därför planerar en uppföljning där vi fokuserar på de frågor där vi fick motsägelsefulla svar. Kanske finns det andra idéer än positiv särbehandling för att komma tillrätta med etnisk diskriminering, avslutar Camilla Ländin.