Om folket röstar nej kommer den konservative senatorn och affärsmannen Óscar Ortiz från den rika provinsen Santa Cruz bli tillfällig president fram till att nyval har hållits.

Presidentens makt har den senaste tiden utmanats från flera håll. I förra veckan arrangerades, mot regeringens vilja, en folkomröstning om autonomi i landets rikaste provins Santa Cruz. 85 procent av de som röstade sa ja till autonomi från staten Bolivia. Folkomröstningen erkänns dock inte av regeringen och inte heller av den nationella valmyndigheten och Morales anhängare bojkottade omröstningen.

Provinsen Santa Cruz är rikt på naturgas, bördig mark, vatten och skog och enligt betraktare där vill den styrande eliten i provinsen ha ökad kontroll över sina naturresurser och minska de skatter och avgifter de betalar till resten av det bergiga, fattiga landet.

Autonomirörelsen i Santa Cruz hävdar att det stöd de fick i omröstningen visar att presidenten och regeringen tappat i popularitet. Och för att försöka bevisa det dammade landets senat, där oppositionen är i majoritet, av ett lagförslag som gör det möjligt att folkomrösta om förtroendet för presidenten och regeringen.

President Evo Morales sa förra torsdagen i nationell tv att han under sina år som ledare för landets kokaodlare och senare som landets president alltid har sagt ”ja till omröstningar och nej till vapen” och att han därför kommer att arrangera en folkomröstning om sitt eget öde.

– Jag vill upprepa vår demokratiska inställning att vi underkastar oss folkets vilja och uppmanar dem att avgöra vem som är kapabel att styra landet, sa Evo Morales.

Men han uttalade samtidigt kritik mot den genomförda omröstningen i Santa Cruz.

– Skiljaktigheter bland politiker bör lösas inom lagen och konstitutionens ramar och inte genom folkomröstningar som inte respekterar landets institutioner och lagar, sa Morales.

Den enda gången en likande förtroendeomröstning har hållits om en statschef i Latinamerika var år 2004 i Venezuela. Den omröstningen vanns av den sittande presidenten Hugo Chávez som fick 59 procent av rösterna.

I Venezuela har medborgarna rätt att utlysa en folkomröstning genom att samla in ett antal namnunderskrifter, enligt den konstitution som Chávez regering har tagit fram.

Enligt en lag som senaten i Bolivia antog i veckan ska folkomröstningen hållas 90 dagar efter att presidenten skrivit under petitionen om en omröstning. För att behålla makten måste Morales, Linera och övriga guvernörer få lika många röster som när de vann valet 2005. I presidentens fall innebär det att han måste få minst 53,7 procent av rösterna.

Den lag som gör det möjligt för att utlysa folkomröstning om förtroendet för de högsta folkvalda i Bolivia initierades av presidenten själv, men då vid en tidpunkt när han enligt opinionsmätningar stöddes av 70 procent av befolkningen. I dag stöds han enbart av cirka 55 procent av folket, enligt privata opinionsmätningar.

Morales, som företräder vänsterpartiet MAS, har främst stöd från landets ursprungsbefolkning, arbetare och sociala rörelser. Han tillhör själv ursprungsbefolkningen.

Högerpartier och delar av näringslivet i Boliva, som är Sydamerikas fattigaste land, är missnöjda med flera delar av regeringens politik, bland annat de omförhandlingar med utländska olje- och gasbolag som regeringen genomfört för att generera mer pengar till statskassan.

Regeringen har genomfört flera åtgärder för de marginaliserade delarna av landet, bland annat ett projekt för att minska analfabetismen och ett för att öka de fattigas tillgång till vård, som fått stöd från Kuba och Venezuela. b