Fria.Nu

Mexiko: Svårt för små odlare när de stora snabbköpen tar över

En mexikansk kaffeodlare får ungefär tre dollar per kilo för sina kaffebönor, medan en konsument i Mexico City får betala närmare elva dollar för ett kilo kaffe. Den stora vinstmarginalen beror främst på att ett fåtal stora snabbköpskedjor har blivit allt mäktigare.

Snabbköpen står för försäljningen av 52 procent av de livsmedel och färskvaror som säljs i landet. I Mexico City står de för cirka 70 procent av försäljningen.

De stora snabbköpen har snabbt konkurrerat ut de gamla matmarknaderna och kvartersbutikerna, som riskerar att snart helt försvinna. Pedro Cervantes, som arbetar för handelsorganisationen Agromercados, vars medlemmar bland annat är små kaffeodlare, menar att landets småbönder har svårt att hävda sig gentemot de stora kedjorna.

De flesta butikskedjorna betalar inte sina leverantörer förrän tre månader efter leveransen, vilket slår hårt mot de fattiga småbönderna, säger Cervantes. Eftersom leverantörerna inte kan vänta på att få betalt för sina produkter så väljer de istället att sälja varorna till mellanhänder, som ger sämre betalt.

Amerikanska Wal-Mart och de lokala livsmedelskedjorna Soriana och Comercial Mexicana äger sammanlagt 1 800 snabbköp i landet. Leverantörerna till dessa butikskedjor lever på landsbygden, och det är på landsorten som fattigdomen är som värst.

Den snabba tillväxten av antalet snabbköp är ett fenomen som pågår i hela Latinamerika, slår jordbruksforskningsprojektet IAASTD fast i en ny rapport. Över 400 internationella forskare har medverkat i rapporten.

Livsmedelskedjorna står numera för upp emot 60 procent av all livsmedelsförsäljning i regionen, vilket beskrivs som en extremt snabb ökning med tanke på att de för tio år sedan endast stod för någonstans mellan 10 och 20 procent av försäljningen.

Enligt IAASTD:s rapport så har butikskedjornas snabba intåg på marknaden följts av en ökande marginal mellan vad producenterna får betalt och vad konsumenterna får betala i kassan.

Många bönder väljer att sälja sina produkter till mellanhänder som väljer att lagra varorna i utkanten av Mexico City. Det är till något av de över 1 800 livsmedelslagren som snabbköpens lastbilar varje dag åker för att hämta nya varor.

För en liten producent är det omöjligt att leva upp till de krav som kedjorna ställer – som att leverera stora volymer, färdigförpackade produkter, samt vänta med faktureringen. Det säger Rita Schwentesius, livsmedelsexpert vid Autonoma universitetet i Chapingo.

IAASTD skriver i sin rapport att ett argument som skulle kunna tala för butikskedjorna är om de genom sin storskalighet skulle tjäna konsumenternas intressen i form av bättre varor och priser. Men enligt rapporten så har de stora kedjornas dominerande ställning istället lett till en minskad konkurrens. b

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria