Fria.Nu

Med konflikt på agendan

En höger drabbad av idétorka och isolerad från det omgivande samhället kopierade och nådde framgång genom traditionella vänsterpraktiker. Nu svänger pendeln tillbaka. Tankesmedjan Konflikt vill bära idéer och marknadsföra begrepp. Jesper Nilsson, ansvarig utgivare för dess elektroniska tidskrift, ser Timbro som en förebild. Fria Tidningar har träffat honom för ett samtal.

Flera av oss arbetade som skribenter eller med att hålla föredrag för organisationer och kände att vi ville ha någonting att komma ifrån, ett sammanhang som binder ihop. Tankesmedjan är en grupp som kan erbjuda kompetens inom ett brett område, vi lägger tyngden vid en gemensam identitet, säger Jesper Nilsson, en av initiativtagarna till den unga tankesmedjan Konflikt, tillika ansvarig utgivare för dess webbtidskrift Dagens Konflikt.

Båda föddes ur den bloggportal med samma namn som startades med ambitionen att vara ett radikalt alternativ till de dominerande aktörerna på scenen.

– Om man har tittat på de portaler som finns, som Knuff och Intressant, presenterar de bloggar som får mycket pingbacks. Vi började samla vänsterbloggar från människor som redan var bekanta genom politisk verksamhet och länka dem till varandra, säger Jesper Nilsson.

– Samtidigt hade jag idén att starta en gemensam blogg med inlägg från olika skribenter och hade byggt en teknisk plattform för det. Flera nappade och projektet utvecklade sig till en tidskrift. Just nu arbetar vi på att hitta fler kvinnliga skribenter, men det har visat sig svårt inom bloggvärlden så nu söker vi oss utanför den.

Tankesmedjan Konflikt är till viss del en reaktion som syftar till att generera aktion. I ett debattklimat där högerns ofta offensiva problemformuleringar dominerar tvingas vänstern att reagera defensivt, försvara det som finns mot angrepp istället för att kräva mer. Konflikt vill istället skapa handlingsutrymme genom att ta kontroll över språket, anpassa det till de egna visionerna.

– Ett skäl till att ha just en tankesmedja är att marknadsföra inte bara kollektiva idéer utan också marknadsföra uttryck. Avgiftssamhället är ett sådant uttryck som fattas. Högern har alltid talat om skattesamhället, om orättvisan i att allt ska finansieras genom skattemedel. Det här är vår motsvarighet till det uttrycket, vi vänder oss mot den privata finansieringen av det som borde komma alla till del.

– Ett tydligt exempel på vad vi menar är när högerregeringen slopade försöket med fri entré på statliga museer. Avgifterna som infördes är inte bara ett sätt att finansiera konsumtionen utan också ett sätt att förändra den. Stora grupper slutade gå på museum. Även om vi får 500 kronor mer i plånboken som högern påstår så blir vi ett kulturfattigt folk. På det viset är avgifter ett sätt att omforma samhället.

Diskurs som politisk maktresurs är inte något främmande koncept i 00-talets Sverige. Inför riksdagsvalet 2006 valde moderaterna att lägga sig till med epitetet ”arbetarparti” för att tvätta bort stämpeln av intresseorganisation för den ekonomiska eliten. Det fungerade, och flera av de andra begrepp alliansen lanserat, som ”arbetslinjen” och ”flumskolan”, har anammats av den partipolitiska oppositionen. Att själva etablera begrepp, eller skapa kontaktytor utåt för att fånga upp vad som rör sig utanför det parlamentariska arbetets ganska snäva sfär, har oppositionen varit sämre på. Åtminstone på senare tid.

– Vi har ju själva förknippat tankesmedjan med en högerstrategi, säger Jesper Nilsson. Vänstern har traditionellt haft den här funktionen inbyggd i arbetarrörelsen, i bildningsarbetet, men där har man tappat.

– Det är ingen hemlighet att vi har tittat mycket på högern. Om man tittar på hur Timbro jobbar, och det gör jag för jag gillar dem väldigt mycket, så har de sneglat mycket på vänsterns folkbildningstanke. Kanske kan man upptäcka vad de har stulit genom att se vad vi nu stjäl från dem. Det sossarna traditionellt varit bra på, att fånga upp idéer från unga, att utjämna avståndet mellan gräsrötter och pampar, det har högern, centerns och moderaternas ungdomsförbund, tagit över.

Vad gillar du hos Timbro?

– De har haft en vilja att använda folkbildning. De erbjuder sommarkurser för gymnasieelever, de erbjuder en bit mat på sina seminarier så att människor ska kunna gå dit direkt efter jobbet. De gör sin politik väldigt tillgänglig och lätt att vara delaktig i.

Skillnaderna mellan Timbro och Konflikt är dock uppenbara.

Förutom att de ideologiskt befinner sig i olika ändar av ett politiskt spektrum är den ena en kapitalstark organisation ytterst finansierad av näringslivsintressen, den andra inte finansierad alls.

Ett alltför ojämnt styrkeförhållande? Vänsterns David mot högerns Goliat? Delvis, men inte enbart, menar Jesper Nilsson.

– Materiellt är det en nackdel för oss, vi har inte alls samma resurser att lägga på till exempel trycksaker. Men politiskt är det snarare en fördel att vi måste bygga på vårt engagemang, på vår ideella politiska vilja och konkreta situation. Vi skulle aldrig ha råd att se det här som ett hobbyprojekt, att jobba politiskt är nödvändigt för oss. b

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Ingen visste att det skulle bli ett globalt fenomen”

Intervju

Reklamskolan Berghs har fått finfrämmande. Uppflugen på en hög stege står New York-writern Part 1. Inför ögonen på förundrade elever sprejar han en avancerad wildstylepiece vars starka färgskala står i skarp kontrast till de oklanderligt vita väggarna runt omkring. FRIA tog tillfället i akt att samtala med en graffitilegend som inte vill kallas pionjär.

Fria.Nu

Anarkist, bankrånare, falskmyntare – och murare

Intervju

Efter att Che Guevara nekat att stödja hans plan för att underminera dollarn bestämde sig Lucio Urtubia istället för att ta sig an världens största bank, Citibank. Det slutade oavgjort. Eller möjligtvis med poängseger för Lucio. FRIA har samtalat med en anarkist, bankrånare och falskmyntare som poängterar att han först och främst är murare. Och är glad att han föddes fattig.

Fria.Nu

”Jag hade tur, kulan gick bara genom vadmuskeln”

Intervju

Först tårgasgranater, ljudbomber och gummikulor. Sedan skarpa skott. ISM-aktivisten Ulrika Andersson träffades när israelisk militär öppnade eld mot en demonstration i den palestinska byn Ni’lin. Men när Fria Tidningar når henne på plats på Västbanken vill hon hellre prata om europeiska politikers hyckleri och normaliseringen av ockupationen.

Fria.Nu

Försvararen som anklagar rättsväsendet

Intervju

Kanske kan man säga att anfall är bästa försvar. För trots dess namn är Försvararen en tidskrift som snarast går till angrepp. Mot kompiskorruption inom rättsväsendet, mot urholkningen av advokaternas ställning och mot hur media reducerar kriminaljournalistik till sensationsunderhållning. FRIA har samtalat med chefredaktören Stig Centerwall, som vill öppna ögonen på dem som tror att rättvisan är blind.

Fria.Nu

Hemkär hiphopambassadör

Intervju

Under artistnamnet Max Peezay är Tom Piha känd som Sveriges grimepionjär framför andra. I engagemanget för genren kombineras det personliga och det politiska, hiphopens universella tilltal och kärleken till hemorten Henriksdalsberget. FRIA har samtalat med en musikalisk ambassadör som förblir trogen Stockholms närmaste förort.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria