”Varje år lämnar Försvarsmakten in en perspektivplan till regeringen. Planen pekar på möjliga vägar att välja i framtiden, oavsett vilka politiska beslut som just nu gäller. Avsikten är att rapporten ska utgöra ett underlag för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmakten”, står det på Försvarsmaktens hemsida.

– Perspektivplanen är inte så oskyldig som det låter. Försvarsmakten motiverar sina prioriteringar med hänvisningar till perspektivplanen, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Svenska freds.

Det är framför allt två hemligstämplade scenarier som Svenska freds har reagerat över: en omfattande konflikt mellan Norge och Ryssland över energitillgångar i Norra Ishavet. Det skulle leda till ett anfall på Sverige. ”De ryska resurserna som utnyttjas är främst ballistiska robotar, kryssningsrobotar från bland annat ’invasionsflottan’ vid underhållningsplattformen (till den rysk/tyska gasledningen i Östersjön), IT-angrepp och specialförband”, skriver Försvarsmakten. På det följer enligt scenariot ryska luftangrepp och till slut att ”ryska markstridsförband rycker in över den svenska gränsen”.

I det andra scenariet beskrivs hur svenska styrkor deltar i en insats tillsammans med EU och USA för att försvara saudiarabiskt territorium från en invasion av Jemen och Iran. Motivet bakom insatsen är i första hand att förhindra en nedgång i oljeproduktionen, något som ”kan få stora sociala och ekonomiska konsekvenser i väst”, enligt rapporten.

– Det är inte i linje med vad politiker säger: att Sverige måste säkra sin energitillgång med utveckling av förnyelsebara energikällor, inte genom upprätthållandet av ett överdimensionerat försvar, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Svenska freds.

När ÖB Håkan Syrén förra fredagen lämnade sitt kompletterande budgetunderlag till regeringen, hänvisade han till just perspektivplaneringen: ”Försvarsmaktens bedömning grundar sig på myndighetens långsiktiga omvärldsbedömning och avviker från försvarsberedningens rapport Säkerhet och samverkan”, skriver ÖB i bilaga 1.

– Det är tydligt att det råder olika åsikter om vilket försvar vi ska ha. Försvarsmaktens ledning har inte förmåga att omsätta demokratiskt fattade beslut till verklighet, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Svenska freds.

Perspektivplanering strider också mot ”Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet” som presenterades av regeringen i mars. Där står det att internationella insatser ska vara ”ett uttryck för vår solidaritet i handling med de människor och länder som hotas av konflikter”.

– Försvarsmakten måste ledas av en generaldirektör som följer de demokratiska värderingarna, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Svenska freds.

På Försvarsdepartementet säger pressekreteraren Mikael Östlund att han inte vill kommentera frågan utan hänvisar till Försvarsmakten.

Men ni har ju det övergripande ansvaret för Försvarsmakten och ÖB. Anser ni att ÖB respekterar demokratiska beslut?

– Jag tycker inte att perspektivplanen skiljer sig avsevärt från rapporten Säkerhet och samverkan.