Efter åtta år av byråkratiska strider upphävde USA:s patentverk i slutet av april ett patent på bönan Phaseolus vulgaris L. som innehades av den amerikanska medborgaren Larry Proctor. Proctor hade med hjälp av tvivelaktiga bevis hävdat att han själv förädlat fram bönan. Proctor är vd för fröföretaget Pod-Ners.

Bönan i fråga förekommer i flera olika storlekar och färger. Bakom kampen för att upphäva patentet på den mexikanska bönan stod flera organisationer, men också den mexikanska staten. Ändå tog processen fler år.

– Detta biopirat-fall är ett exempel på hur perversa effekter USA:s patentsystem kan få, säger Jorge Mario Martínez, som arbetar för den mexikanska avdelningen av Eclac, FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika.

För att få ett patent upphävt krävs det att den som bestrider rättigheterna är beredd att betala flera miljoner kronor i advokatkostnader.

Under tiden som Larry Proctor förfogade över patenträtten förlorade de mexikanska bönder som odlar bönan inkomster då de inte tilläts sälja sina identiska bönor till USA.

Och medan patentstriden gick vidare så kunde den påstådde uppfinnaren tjäna pengar på en böna som han i själva verket hade köpt på en marknad i Mexiko redan 1994.

Proctor planterade de gula bönor som fanns i det paket han inhandlat på marknaden och valde sedan ut de bästa från sin skörd som han sedan korsbefruktade. Resultatet blev något som han beskrev som en helgul böna. År 1996 ansökte han om patent på bönan och i april 1999 gick patentansökan igenom, och bönan fick namnet enola.

Jorge Mario Martínez menar att de amerikanska patentreglerna i detta fall medverkat till ”att göra profit genom bedrägeri”. Martínez har för Eclacs räkning sammanställt en bok om skydd av intellektuella rättigheter och innovationer. I boken slås det fast att USA:s patentsystem, som är världens mest avancerade, skapades i syfte att uppmuntra till nya uppfinningar och vetenskapliga framsteg.

Men tiden har dock många patent istället förvandlats till en slags varor för stora bolag, och förlorarna i denna utveckling finns vanligen i den fattiga världen.

– Jag känner till en person från Costa Rica som blev bestulen på sin uppfinning och ställde sig frågan vad han skulle göra då hans idé istället blivit patenterad i USA. Det råd han fick var att glömma saken eftersom det skulle ta honom flera år och massor av pengar att bedriva en osäker kamp för upphäva patentet, berättar Jorge Mario Martínez.

Silvia Ribeiro, forskare och ordförande för den ickestatliga organisationen ETC menar att fallet med den mexikanska bönan tydligt visar hur förkastliga de amerikanska patentreglerna kan vara.

Fallet drog ut på tiden trots att det var tydligt vilket misstag som begåtts, menar Silvia Ribeiro.

– Vi såg från början att det saknades grund för detta patent. Det handlade om en stöld av en mexikansk böna, säger hon.

Till en början verkade det ganska lätt att få patentet hävt, då bönder och organisationer som ETC tillsammans med den mexikanska staten engagerade sig i frågan. Men man misslyckades, trots att flera miljoner hade gått till advokatkostnader.

I ett andra skede hävdade Internationella centret för tropiskt jordbruk, CIAT, att patentet måste hävas eftersom det kränkte de miljontals småbönder i Latinamerika som odlat bönan i flera hundra års tid. Vid centret har man samlat flera tusen olika varianter av bönan, varav 260 är gula och sex är helt identiska med den böna som i USA fick namnet enola.

CIAT:s ordförande Geoffrey Hawtin säger sig vara nöjd med att patentet slutligen blivit upphävt, men är besviken över att det skulle behöva ta så lång tid att få igenom. Enligt honom använde sig motståndarsidan av möjligheten att förhala beslutet och kunde under tiden fortsätta att tjäna pengar på sina rättigheter.

Samtidigt riskerade småbönder att bli stämda för att de fortsatte att bruka en bönsort som de hade odlat i flera generationer.