Fria.Nu

Handeldvapen "läcker" från statliga lager

Varje år skjuts omkring 200 000 människor ihjäl av handeldvapen i skottlossningar som inte har samband med konflikter, enligt ickestatliga Small Arms Working Group. En stor del av vapnen som används vid dessa dödsskjutningar kommer från olika regeringars överskottslager, enligt en ny studie.

Globalt tillverkas fler nya vapen än det förstörs gamla, enligt Keith Krause, chef för forskningsprojektet Small Arms Survey vars senaste rapport innehåller en rad exempel på lyckade stölder från vapenlager som har varit för dåligt skyddade. Problemet med "läckande" lager uppmärksammandes stort i samband med Sovjets upplösning men det är inte unikt för u-länder och svaga stater.

Det finns ingen internationell norm för hur stora lager av överskottsvapen enskilda stater får ha och sedan FN: s medlemsländer 2001 antog ett handlingsprogram för att minska antalet illegala handeldvapen i världen har få framsteg gjort. Just nu pågår förhandlingar mellan FN:s medlemsstater om handlingsprogrammets implementering och Krause hoppas på större framsteg än vid det förra mötet 2006. Parterna arbetar på ett dokument där flera konkreta åtgärder kring hantering av överskottlager, införandet av internationella spårningsmekanismer och ökat samarbete mot den illegala handeln ingår.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria