Spider ska mörda åtta kvinnor, vira in dem i silke och sno ett ben från var och en av dem. Men han blir olyckligt kär i ett av sina offer och börjar ifrågasätta sina handlingar.

Det är långt ifrån den första temaplattan Alice Cooper släpper, även om det var ett bra tag sedan sist.

Dessbättre påminner den musikaliskt mer om de tidigare temaplattorna än om de hopplösa metalalbum han släppte kring millennieskiftet, eller de mesiga pudelrockspåverkade som kom under åttiotalets andra hälft. 2003 återvände han med The eyes of Alice Cooper äntligen till mer sjuttiotalsinfluerad musik och där har han hållit sig sedan dess.

Den nya skivan är producerad av gitarristerna Greg Hampton och Danny Saber, som tidigare spelat med Black Grape och producerat alltifrån Public Enemy till Madonna. Den här gången låter det tyvärr som om de slarvat lite med ljudbilden på några av spåren och det är mycket gitarrer i förgrunden.

Men Alice Coopers största styrkor är hans karaktäristiska och karismatiska röst samt hans melodimakeri - och de kommer väl till sin rätt här. Det är rak, melodisk rock'n'roll och hela tiden handlar det om Spider och hans mordiska planer.

Wake the dead känns som en gjuten hit. Ozzy Osbourne spelar en synnerligen snygg liten munspelsslinga och baskompet känns häpnadsväckande modernt. Slash gästar på - och saboterar - Vengeance is mine med sitt typiska gitarrspel - fullt ställ från början till slut, utan en tanke på dynamik. Balladen Killed by love är ovanligt lyckad - sextiotals- och Beatlesinspirerad - och Alice sjunger den riktigt fint.

Dessutom får vi möta Steven, från Welcome to my nightmare, igen.

Ett med plattan sammanhörande flipperspel finns på webben (lämpligt nog!). Det är riktigt bra - men svårt - och Alice guidar flipperspelaren med Spiders motto ”You trap, you kill, you eat”. Alice Cooper har en ovanligt god känsla för såväl konceptuell skivutgivning som rockmelodier och det finns all anledning att glädjas åt att han fortfarande ägnar sig åt det.