I Östersjön finns sju av världens tio största döda bottnar, orsakade av övergödningen. Och just övergödningen anser Världsnaturfonden, WWF, vara det allvarligaste miljöhotet mot Östersjön. Andra svårigheter för det känsliga ekosystemet är dålig miljöstrategi, miljögifter och utfiskning.

För andra året i rad har WWF i sin Östersjöbarometer granskat hur väl länderna runt Östersjön lyckats genomföra överenskomna åtgärder inom sex områden – biologisk mångfald, fiske, miljögifter, övergödning, sjöfart och integrerad havsförvaltning.

–Inga länder har gjort tillräckligt, inget av de nio, säger Åsa Andersson, programchef Östersjön på WWF.

Bland de nio länderna hamnar Sverige på en femteplats. Vi har uppnått 35 procent av åtgärderna vi åtagit oss i och med Helcom-konventionen och vi är underkända på alla områden som granskas.

– Det handlar inte bara om att driva igenom frågor, utan även att implementera dem, säger Åsa Andersson.

–Det saknas ett ledarskap. Det finns väldigt många aktörer, myndigheter och länder, och de måste samordnas. Vi hoppas att regeringen tar med det i sin havsmiljöproposition, att man samlar samarbetet mellan olika departement och sektorer.

Bäst på att genomföra åtgärder för att rädda Östersjöns miljö är enligt WWF:s mätning Tyskland, som uppnått 46 procent – vilket ändå är underkänt. Men Tyskland är till exempel det enda av de nio länderna som får godkänt för sitt arbete mot övergödning.

Anders Alm, svensk delegat i Helcom och ansvarig för miljömålsfrågor om havsmiljö på miljödepartementet, är inte förvånad över kritiken från WWF.

– Det är ju känt att flera länder har svårt att genomföra överenskommelserna i Helcom. Generellt är de ju inte lagligt bindande.

Men han vill ändå nyansera WWF:s siffror och menar de beror på även andra faktorer än just hur bra länderna är på åtgärder.

– En del beror på teknikaliteter. Sverige har till exempel den längsta kustlinjen och halva Östersjöns yta, och en av sakerna som bedöms är den skyddade ytan hav. Vi kommer alltid att ha en ganska liten procent där. Vi ligger på fyra procent skyddad yta, medan till exempel Tyskland som har en liten del av Östersjön har en väldigt stor andel skyddad yta. Det är klart att det ger en skev bild av situationen.

– Jag ska inte försvara Sverige, men en del saker har inte heller kommit med. Som att det togs ett regeringsbeslut i somras om att naturskydda sex nya havsområden i svensk ekonomisk zon, vilket är den största ytan någonsin.

Dessutom, påpekar han, börjar miljöarbetet gå allt lättare.

–Det är för att medvetenheten om problemen har ökat de senaste åren. Det är mycket mer fokus på havsmiljöfrågorna, och takten kommer att öka, i alla länder.

WWF hoppas nu på att Sverige fokuserar på Östersjön när vi innehar ordförandeskapet för EU nästa år. Och Anders Alm säger att det är just vad Sverige kommer att göra.

– Det är en av de fyra prioriteringar Sverige har inför ordförandeskapet, en Östersjöstrategi. Den arbetas fram av EU-kommissionen, som just nu håller på att skriva ihop en första version, och ska antas under Sveriges ordförandeskap.

Dokumentet omfattar miljöfrågor, men även konkurrenskraften i Östersjöregionen.

–Än så länge vet vi inte riktigt, Östersjöstrategin verkar ganska övergripande, säger Åsa Andersson. Den behöver konkretiseras för att göra någon skillnad. Men vi stödjer verkligen att regeringen driver frågan på EU-nivå. Det gör vi absolut.

Sverige får lite beröm i Östersjöbarometern, också, bland annat för förbudet mot fosfater – som bidrar till övergödningen – i tvättmedel, som trädde i kraft den 1 mars i år.