Fördjupning


Ivar Andersen
Fria.Nu

Jenny och Fredrik – en kärlekshistoria

I en förort på tunnelbanans röda linje mot Norsborg bor Jenny och Fredrik, deras två barn, de två katterna och hunden. Det finns inget i deras liv eller förhållande som ger ett intryck av att vara särskilt ovanligt. Förutom möjligtvis att de träffades när de båda var 17 år gamla och nu, 15 år senare, fortfarande är lika kära. Och att de några gånger om året har sex med andra.

Fredrik är musiker och hemmaman. Han förklarar lite ursäktande att han inte hunnit skruva ihop de nyligen inköpta garderoberna som, fortfarande förpackade i avlånga Ikeakartonger, ligger staplade invid väggen under vardagsrummets fönster.

Jenny, som arbetar inom ett omsorgsyrke, flyttar det lilla bordet av obehandlat trä närmare soffan. Det är tydligt märkt av såväl kritor och tuschpennor som utspilld saft.

– Barnen, förklarar hon.

Innan de genom internkön fick sin nuvarande lägenhet med tre rum och stort kök bodde de i en 1,5:a hos samma privatvärd.

– Det var trångt, säger Fredrik. Vi är ganska nöjda ändå med tanke på hur bostadssituationen ser ut i den här stan. Men jag tror att vi fick lägenheten så snabbt mycket på grund av att hyresvärden favoriserar svenskar.

Till förorten där de nu bor kom de via några år i Malmö och en kortare mellanlandning i ett mindre samhälle i Hälsingland – en dröm om att bo nära naturen som inte visade sig vara lika romantisk då den blev verklighet. Och sin förort kommer de att bli trogna. I alla fall ett par år till.

– Åtminstone tills barnen går ut förskolan, säger Fredrik. Vi är väldigt nöjda med den.

Den kärlekshistoria som numera har ingredienser som lämning och hämtning på dagis, promenader med hunden och en nyligen levererad – hett efterlängtad – diskmaskin tog sin början för 15 år sedan. Jenny och Fredrik var punkare och platsen var en spellokal i Haninge.

– Vi hade bara pratat lite grann och så en dag kom hon fram till mig och sade: ”säg till om du vill vara ihop med mig”, berättar Fredrik. Och då sade jag: ”javisst, det kan jag väl vara.” Vi var väl lite intresserade, men vi blev väl mest ihop som en…

– Kul grej, fyller Jenny i.

Då var de båda 17 år, och det som från början var en kul grej kom att växa. När de tre år senare flyttade hemifrån flyttade de ihop direkt. Sedan dess har de aldrig bott åtskilda. Och båda nickar jakande till svar på frågan om de fortfarande är förälskade.

– Kanske är det så att man tänker rätt lika, fast ändå olika, säger Fredrik om vad som fått relationen att bestå över åren. Att man tänker lika fast fyller i detaljer, fyller i lite av världen var.

– Man måste ju vara rätt lika i grund och botten, värderingar och sådana saker. Som personer är vi inte lika, men vi har vuxit åt samma håll, säger Jenny.

Sedan fem år tillbaka är de aktiva swingers. Beslutet att överskrida den norm som inom parrelationer föreskriver avhållsamhet från andra var – liksom kärleken i tonåren – någonting som växte fram.

– Från början var vi nog som vem som helst och svartsjuka och så där, säger Jenny.

– Vi pratade ju om det ett tag innan vi bestämde oss för att bli det, säger Fredrik. Det var ingenting man satt över en kväll och kom på: ”ja, ska vi bli swingers?”.

Första gången ämnet fördes på tal var i anslutning till en allmän diskussion om trohet och trygghet.

– Jag tror att det var jag som sade att jag inte skulle göra slut om hon hade varit otrogen för det känns inte som att man kan äga någon, säger Fredrik. Det är väl i såna fall mer sveket om man är otrogen, men om man kör med öppna kort så.

Några dagar gick. Jenny funderade. Därefter berättade hon för Fredrik att hon kände likadant.

Efter insikten om att ingen av dem betraktade exklusiviteten i samlivet som relationens sammanhållande kitt slog tanken på sexuellt utbyte med andra rot. Jenny och Fredrik nekar till att någon part skulle ha varit mer drivande än den andra, bägge var intresserade. Och förutsättningarna var också desamma. Ingen av dem hade någon större erfarenhet av andra partners innan de blev ett par, något som ledde till nyfikenhet. Bakom sig hade de också tio gemensamma år, vilket de beskriver som en förutsättning för beslutet. En grundtrygghet som tillät sociala experiment.

– I kulturen så är det fler äldre än yngre som håller på, men det har väl att göra just med att man blir tryggare med sig själv när man blir äldre, säger Fredrik.

Nu träffar de andra mellan fem och tio gånger per år.

– Det är spännande och ger kickar och sånt där, säger Fredrik.

Jenny håller med.

– Det är kul att både äta kakan och behålla den.

Hur ofta det faktiskt blir av har att göra med världsliga saker. Som tid, lust och barnpassning.

Vanligtvis swingar, som de själva uttrycker det, Jenny och Fredrik tillsammans. Då träffar de antingen ett annat par, en extra man eller en extra kvinna.

– Vi gillar ju att se varandra, säger Fredrik. Jag gillar att se henne när hon har det skönt med någon och vice versa.

Det finns dock ingen regel eller vetorätt om att den ena parten måste godkänna vilka den andra träffar. Istället är öppenhet och kommunikation grunden för det ömsesidiga förtroendet.

– Om det funkar ska man väl tala om det för varandra, men om man är borta på semester och träffar någon så måste man ju inte ringa det första man gör. Man kan ju göra det efteråt och säga att jag var med den, säger Fredrik.

De har tidigare besökt swingerklubbar som passar väl in på den populärkulturella schablonbilden av ormgropar, och i somras uppsökte de för första gången Kärsöns nakenbad utanför Ekerö. Men varken klubbar eller turistorter för vuxna är den ultimata platsen för att hitta nya sexpartners.

– Nätet är helt klart överlägset, säger Jenny och skrattar. Det är nätet som gäller för allt nu för tiden. Ska du köpa bil är det ju mycket smidigare att göra det där än att kolla i DN.

En kontakt upptas normalt via ett nätforum. Det Jenny och Fredrik främst nyttjar är knutet till en klubb som noggrant kontrollerar att medlemmarna är de de utger sig för att vara.

– Det är väldigt bra, säger Fredrik. Om man ska gå in på andra kontaktsidor är det mer killar som spelar par för att de sitter och samlar bilder eller för att de sitter och blir upphetsade av att låtsas.

Att som par söka nya sexpartners är förtroendeingivande. Ofta föregås faktiska träffar med andra par av att de inblandade kvinnorna talar i telefon för att förvissa sig om att kontakten inte – vilket inte är ovanligt – är en ensam man som ägnar sig åt falsk marknadsföring.

– Utbudet är ändå ganska stort, säger Jenny. Men sen beror det ju på vad man letar efter. Ensamma tjejer är svårast och ensamma killar är lättast. Det finns i drivor.

Fredrik berättar om ett par han känner till. På en swingerklubb i Malmö träffade de oväntat på den enes föräldrar. Stämningen var till en början en smula ansträngd, därefter träffades en uppgörelse om vilka som skulle gå på udda respektive jämna veckor. Båda besöker fortfarande klubben.

Varken Jenny eller Fredrik har råkat träffat någon de swingat med i något annat sammanhang.

– Visst skulle det kunna vara ett problem, säger Jenny. Men å andra sidan, gör man det är alla där på samma villkor. Det är ju lugnt, även om det skulle kännas konstigt.

Så varför skulle det kännas konstigt? Sannolikt för att fenomenet upplevs som konstigt i sig. I Folkhälsoinstitutets enkätstudie Sex i Sverige från 1996 uppgav 38 procent av männen och 23 procent av kvinnorna att de när de varit gifta eller varit sammanboende varit otrogna minst en gång. Otrohet är med andra ord inte en regel, men knappast heller ett ovanligt undantag.

Inte heller är det särskilt kontroversiellt att unga eller äldre singlar är sexuellt aktiva, även om acceptansen och förväntningarna givetvis är allt annat än jämlik beroende på om det rör sig om kvinnor/tjejer eller män/killar.

Varför då fördomar mot människor som av fri vilja valt att inte inkludera sexuella relationer med andra i begreppet trohet? Varken Jenny eller Fredrik ser samhällets tvåsamhetsnorm som något större problem. Sex är generellt någonting som diskuteras med vänner snarare än i konsumkön.

– Och det är inte direkt så att det står swingersknackare och väntar utanför klubbarna, säger Fredrik.

Men äktenskapslöftets avslutas ”…och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt”. Och uppfattningen att sex inom en parrelation ska vara en exklusiv angelägenhet för paret i fråga är i alla fall så pass djupt förankrad i det allmänna medvetandet att Jenny aldrig skulle berätta om sitt swingande för kollegorna på jobbet.

– På mitt jobb skulle de aldrig förstå. Det skulle bli väldigt mycket prat, ”titta där går den där slampan” och så där.

– Kristdemokrater och konservativa har nog problem med det utifrån en moralisk aspekt. Jag pratade med en feminist på internet, hon var helt övertygad om att det var en kvinnofälla. Att jag fick ut mer av det och att jag hade träffat många flera, fastän hon förmodligen har träffat några fler, säger Fredrik och nickar mot Jenny. Folk brukar ju utgå från sitt eget sätt att se på saker.

Barnen är en annan anledning att inte skylta swingandet. I en ålder då de inte är gamla nog att själva försvara sig bör de inte heller utsättas för samhällets fördomar.

Samtidigt menar Fredrik att han ändå vill delge dem värderingen att det som föräldrarna ägnar sig åt inte är någonting klandervärt. Att man kan älska någon, men att det inte behöver betyda ”att det är fel om man pussar någon annan”.

– Man kommer väl säga någonting när deblir lite äldre och börjar förstå mer. Då kommer man väl säga att man kan tycka om flera eller göra det med flera, men att man inte måste.

– Ja, nu är de ju så små att det bara är helt onödigt, säger Jenny. De kommer nog ändå förstå förr eller senare. Och det känns liksom ändå inte som något man vill veta om sina föräldrar.

– Inga detaljer i alla fall, säger Fredrik och ler.

Det är kväll och barnen sover sedan flera timmar. I morgon väntar återigen lämning och hämtning på dagis, promenader med hunden och disk.

– Vi har pratat om, mest på kul, att det vore bekvämt att vara ihop med ett annat par, säger Fredrik. Man behöver inte laga mat lika ofta. Om de har ungar också så kan vi gå ut ena kvällen och äta middag och så kan de göra det nästa kväll. Fast sådant där blir ofta komplicerat också.

På vilket sätt?

– Tja, du vet. 70-talets storfamiljer och så.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Den gamla världsordningen på kollisionskurs med internet

Telekompaketet, Ipred, datalagringsdirektivet och domen mot The pirate bay. Kampen om internet hårdnar, och handlar om betydligt mer än upphovsrätt. I den ena ringhörnan står det etablerade samhällets institutioner i form av stater och mäktiga privatekonomiska intressen. I den andra, i en svärm av ettor och nollor, står något som ännu inte helt låter sig kategoriseras men som har historien på sin sida. Antalet ronder är inte bestämt. Matchen slutar först vid knock out. FRIA ger dig förutsättningarna inför det stundande paradigmskiftet.

Fria.Nu

”Vi fick två nätverk som inte hade som mål att stoppa matchen”

Reaktionerna efter förra helgens demonstrationer har varit förutsägbara. Från borgerligt håll har arrangörerna anklagats för att legitimera de autonomas konfrontativa taktik och partivänstern har stämplats som antisemitisk. Samtidigt pågår inom de två nätverk som deltog i protesterna en både infekterad och självrannsakande diskussion. Matchen stoppades aldrig, och många menar att detta är en konsekvens av de radikala rörelsernas oförmåga att enas kring gemensamma mål.

Fria.Nu

Ett år av massavlyssning och bävande storfinanser

2008 var året då den personliga integriteten kom att bli den hetaste inrikespolitiska frågan, och samtidigt året då Sveriges folkvalda visade att de hellre avlyssnar än lyssnar på sina väljare. 2008 var också året då finanskrisen fick de marknadsliberaler som vanligtvis föraktar statlig inblandning i ekonomin att högljutt kräva både stöd och förstatliganden, och året då svarta rubriker om varsel blev ett stående inslag i svenska medier. I USA svarade väljarna att det visst är möjligt för en svart man att inta Vita huset, och i Sverige tog en pånyttfödd ockupantrörelse en hel rad hus utan att fråga någon om lov. Nazister anlade flera grova mordbränder, och upprorets eldar brann i både Grekland och Rosengård.

Fria.Nu

Vad kostar de rabatterade tjänsterna?

Har de papperslösa arbetarna blivit en institution vi inte har råd att avveckla? Fastighetsanställdas förbund räknar med att 20 000 papperslösa arbetar inom LO:s avtalsområde. Vad som skulle hända om de plötsligt slutade arbeta är svårt att mäta, men priset på vissa tjänster skulle stiga.

– Papperslösa håller kostnaderna nere, säger Samuel Engbom, jurist på TCO.

Fria.Nu

Papperslösa på väg in i arbetarrörelsen

I kvarteren kring Norra Bantorget, den svenska arbetarrörelsens hjärta, ligger sedan knappt två månader Fackligt center för papperslösa. Här samlas varje måndag fackliga ombudsmän, jurister och papperslösa för att hantera konkreta problem och leta efter framtidens lösningar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria