Nöjesfältet är en typisk företeelse för moderniteten.

Här kommer vår ständiga jakt på upplevelser till uttryck. Den kan även ses som en frizon där vi för en stund kan fly den lamslående tristess som går under namnet vardag.

Bara ett stenkast från Liseberg finns för den modige möjligheten att bli än mer yr i mössan. En rundvandring på Konstmuseet låter kanske inte så upphetsande, men frågan är om inte museipersonalen borde sätta upp varningsskyltar för känsliga besökare.

Under våren har avdelningarna för den klassiska konsten varit stängd, då man har renoverat lokalerna. Nu är hela museet åter tillgängligt, och det är hit till de gamla mästarna som du ska bege dig för att få en upplevelse utöver det vanliga.

Att stå framför ett renässansverk kan väcka starka känslor. Om man tillhör dem som är speciellt sensibla kan man till och med drabbas av Stendahlsyndromet – man svimmar eller drabbas av svår yrsel efter att ha utsatt sig för en stark estetisk upplevelse. (Skräckmästaren Dario Argento har gjort en ganska intressant film, Stendahlsyndromet, som behandlar fenomenet.)

Nu hör det nog till ovanligheterna att besökare på Konstmuseet svimmar. Vanligare är att de blir kåta.

Om du känner starka erotiska känslor när du spatserar omkring på avdelningen för renässansmåleri är det möjligt att du drabbats av något som fått benämningen Rubens syndrom. Detta hävdar åtminstone Institutet för psykologi i Rom i en aktuell rapport. I en studie omfattande 2 000 personer uppger 20 procent att de påbörjat ett erotiskt äventyr inne på ett museum.

Helst ska det vara figurativt och föreställande målningar, mer abstrakta återgivningar har inte samma effekt. En guide på Capitolini berättar att han har sett det mesta hända mellan besökare i museisalarna och att undersökningen inte förvånar honom: ”Tänk bara på den otroliga erotiska utstrålningen i Michelangelos Den döende slaven.”

Konstmuseer är med andra ord en het datingarena. Förutsättningarna är dessa: Ett museum går man inte alltför sällan till ensam.

Du är där av samma anledning som övriga besökare, vilket gör att man känner gemenskap. Ett besök på ett museum fungerar lite på samma sätt som nöjesfältet – en sorts isolerad ö där man för en stund kan stänga ute stress och istället ge plats för fantasin. När du tittar på konsten som stimulerar dig, passar du även på att snegla på dem som står runt omkring dig. Så långt inga problem. Sen är det väl bara att lita på forskarna i Rom, och låta konsten verka.

Kanske funkar det, kanske inte. Om inte har du i alla fall försökt enligt konstens alla regler.