Varför gjorde du en dokumentär om gatukonst? – För att det saknades en. Jag hade Stefan Jarls och Lukas Moodyssons Terrorister som referenspunkt. De lyssnade på några som ingen annan lyssnade på, och när man följer diskussionen om gatukonst i media så är det sällan någon som talar med utövarna. Jag ville att deras röst skulle höras i frågan. Det är därför inga direkta motståndare till gatukonst är med och filmen inte är så kritisk.

En motståndare försökte dock Kolbjörn Guwallius övertyga om att medverka, Mikael Söderlund (m), Stockholms förre gatu- och fastighetsborgarråd och upphovsmannen till huvudstadens hårdföra ”anti-klotterpolicy”. Mikael Söderlund avböjde emellertid, trots upprepade påstötningar, att låta sig intervjuas.

– Jag hade velat fråga honom varför Stockholm gör som de gör, säger Kolbjörn Guwallius. Varför han tycker att bilar och reklam har en självklar plats, men inte graffiti och affischer. Vad han egentligen avser när han talar om att det är viktigt att staden har puls och liv.

Blir det inte lättare att avfärda din film som en partsinlaga om den inte innehåller röster som är kritiska till gatukonst?

– På något sätt ville jag ha balans, men man kan inte blidka alla. Kritikerna kan lyfta fram det de vill i andra forum. De som klagar på graffiti är ganska högljudda och hörs bra ändå.

Varför är gatukonsten intressant ur ett samhälleligt perspektiv?

– Det är en rörelse som kommer underifrån, som är en nagel i ögat på beslutsfattande. Det är handlingar som ifrågasätter rådande normer. Men det hade inte behövt vara gatukonst, det kunde lika gärna ha varit någon annan form av aktivism.

Du säger att gatukonsten är en nagel i ögat på beslutsfattare, kan då provokation vara ett medel för ökad demokrati?

– Absolut, det tycker jag gäller såväl gatukonst som Reclaim the streets och insändare eller människor som bloggar. Men provokationen är inte ett självändamål, den är ett medel för att kunna ifrågasätta.

Och varför är då ifrågasättandet viktigt för demokratin?

– När människor var upprörda över regeringens försämring av a-kassan och började protestera sade arbetsmarknadsministern att ”vi genomför bara den politik vi gått till val på”. Då har de vunnit med väldigt liten marginal och anser att de får göra vad de vill i fyra år. Det är inte demokrati för mig. Demokrati handlar om delaktighet och de som har makten måste vara beredda att lyssna. Det måste hela tiden pågå en diskussion, som bland annat kan föras på väggar. Där tror jag att den verkliga demokratin finns. Inte i valen som hålls vart fjärde år. Även om de också behövs, man måste kunna rösta bort en borgerlig regering någon gång.

I din film kritiserar gatukonstnärer det faktum att vi är omgivna av reklam som vi inte kan välja bort. Men gatukonsten frågar inte heller om lov innan den tränger sig på, är inte det lika illa?

– Reklamen existerar på allas bekostnad. Den kan föra med sig ohälsa, som anorexi, och det finns ingen som vet hur mycket reklamen egentligen kostar samhället i fråga om saker som går sönder i människor och måste lagas. Eller i vilken utsträckning den driver konsumtionen mot ett ohållbart samhälle. Så reklamen kanske kostar oss mycket mer än vad vi tror.

Många, inte minst politiker, skulle snarare hävda att det är gatukonsten som kostar samhället pengar?

– Jag har full förståelse för om man tar bort graffiti från platser där den inte hör hemma, men det är klart att om man ska sanera varje kvadratcentimeter så blir det väldigt dyrt. Men samtidigt är det ju en del av en politisk agenda som handlar om vilket samhälle man vill ha. Sverigedemokraterna hävdar ju att det är invandringen som kostar samhället pengar för att de inte vill ha någon invandring. Det här fyller samma politiska funktion för den som driver frågan.

Vad har du fått för reaktioner på din film?

– Nästan bara positiva. Det är kul eftersom det är ett lågbudgetprojekt och det är svårt att nå ut med filmer som inte är producerade inom branschens etablerade organisationer. Men allt ifrån folk som bara skriver tags till forskare som tycker att filmen tar upp de här frågorna på ett intressant sätt har hört av sig.

Varför visar du filmen på ESF?

– För att det här med ifrågasättande är centralt inom både ESF och inom gatukonsten. Att ställa frågor om vilket samhälle vi lever i och varför vi har de regler vi har.